- Vi skulle snarare säga 16 miljarder, men det är en grov uppskattning. Det är nästan tre gånger så mycket som det statliga stödet. Behovet är större än vad de statliga pengarna räcker till, säger Björn Björk, IT-strateg på Kommunförbundet.

"Otroligt mycket"
Regeringen drog i gång sin satsning på bredbandsstöd år 2000. 5,8 miljarder kronor ska fördelas, men detta gäller bara för glesbygdskommuner. Hittills har omkring hälften av pengarna utnyttjats, tidsgränsen är satt till den sista december 2006.

- När staten funderade på att sälja Telia pratades det om att använda 60 miljarder för bredbandsutbyggnaden. De investeringar som nu har gjorts måste i det sammanhanget betraktas som mycket små, säger Björn Björk.

Men Bredbandsbolagets vd Peder Ramel har en annan syn.

- Oj, är det så mycket pengar.

Gunnar Asp, vd på Com Hem, reagerar likadant.

- Det är fruktansvärt mycket pengar. Otroligt mycket. Man kan fråga sig om det verkligen är kommunernas uppgift att bygga den här typen av strukturer, säger han.

Mer skada än nytta
Anledningen till att kommunerna själva har investerat förhållandevis mycket egna pengar är att många tyckte att Telias priser var för höga.

- När kommunerna bygger stads-nät skapar det alternativ. De släpper in andra operatörer och blir en konkurrent till Telia, säger Björn Björk.

Gunnar Asp på Com Hem tycker dock att näten i de flesta fall är mer till skada än till nytta.

- Jag skulle ha förståelse för om de byggde näten i glesbygden, där kommersiella aktörer inte har möjlighet att verka. Men så har det inte blivit. Nu byggs parallella nät och det här får kunden betala, säger han.

Framför allt är det kommunala energibolag som har ansvarat för stadsnäten under de omkring tio år som projekten har pågått.

- Kritiken kommer så fort de själva säljer tjänster, det gillar inte operatörerna. Vi har förståelse för viss sådan kritik. Men det är svårt att avgöra gränsdragningarna i kommunallagen, säger Björn Björk.

Ännu så länge är två av tre stadsnät olönsamma. Detta beror på en stor kostnad för att bygga infrastruktur och ett lågt intresse för tjänster i näten.

Björn Björk anser att det är rimligt med avskrivningar på 30-40 år för näten, eftersom svartfiber jämställs med infrastruktur som vägar.

Ip-telefoni växer
Men Peder Ramel håller inte med.

- De flesta kommunala stadsnätsbolag som går runt gör det tack vare de enormt långa avskrivningstiderna. Så skulle vi själva aldrig kunna göra, säger han.

Lönsamheten för stadsnäten håller dock på att ändras. Det här beror mycket på det ökade intresset för ip-telefoni. På senare tid har det också börjat pratas allt mer också om tv i näten. 30 stadsnät har exempelvis nyligen ingått avtal med tv-leverantörer. Och inom två år räknar fyra av fem stadsnät med att kunna täcka sina kostnader.