Pär Ström var en av dem som tände de första gnistorna i integritetsdebatten. Med böcker som Övervakad, som kom 2003 och sedermera blev översatt till tyska, blev han den som först varnade för det annalkande övervakningssamhället.

– Då befarade jag en formlig tsunami av övervakningsteknik, lagar och regler. Det har inte blivit värre än jag spådde – men lika illa, säger han.

– Tyvärr finns det all anledning att vara pessimistisk. När jag skrev boken fanns inga konkreta förslag, men nu är många av lagarna här och det stiftas nya inom område efter område.

I dag, sex år senare, är många lagar på gång eller redan genomklubbade, exempelvis datalagringslagen, FRA-lagen och Ipred. Och det sker helt utan någon allmän debatt om integritetsfrågor, anser Pär Ström.

– Mycket av det som sker är inte direkt övervakning, men det tas hela tiden små steg i den riktningen utifrån något ”försvarbart” perspektiv.

Grundproblemet i politiken är att ingen ser helheten. Politikerna bryr sig bara om en fråga i taget och hittar nya angelägna områden att stifta lagar inom.

– Visst finns det ett legitimt övervakningsbehov, men det finns ingen balans mellan behov och integritet. Alla frågor värderas till statsmakternas fördelar.

Pär Ström beskriver det som att tekniken växer in i nya områden och så skapas en ändamålsglidning – först med loggfiler, sedan kommer någon på en bra idé om vad de kan användas till och slutligen blir de till en lag som tvingar eller möjliggör avlyssning eller spårning av data.

Många av hoten i dag handlar om företagens ökade användning av exempelvis kundkort, internetbutiker, mobila tjänster och Google.

– Det är nästan lika illa överallt. Miljöpartiet har i retoriken visat en viss skepsis mot bevakning, men hos dem som har reell makt är det ingen skillnad. Blockalternativen är alla lika dåliga.

Hela tiden närmar vi oss en punkt där det är dags att sätta stopp. Det har hänt så mycket och glidit så mycket, anser han

– Jag blir väldigt misstänksam när politiker pratar om dataskydd. Ofta införs skyddsregler som det går lätt att undanröja via ett snabbt politiskt beslut. Det enda reella skyddet är att undvika att bygga övervakningssystem, men det spåret är det ingen som väljer.

Trots det anser han att viss övervakning kan vara berättigad.

– Visst kan det behövas mot terrorhot, liksom viss organiserad brottslighet. Jag är inte för noll övervakning – vi behöver skydd för samhällssystem mot terrorattacker och intrång.

Men han framhåller att det ska vara riktad övervakning mot misstänkta grupperingar, inte generell övervakning av hela svenska folket.

– Det berättigar inte att lagra kollektivtrafikresor och bilar som passerar biltullar.

Det största hotet i dagsläget är inte något enskilt lagförslag utan alla små steg som tas sammantaget: biltullar, sådant som SJs nya personliga biljetter i kollektivtrafiken, gps-positionering, elektroniska lås i bostäder och rfid.


Omöjligt stoppa alla brott. "Det är naivt att tro att man bara kan avskaffa brottslighet. Man kan inte ha kameror i varje sovrum för att utrota all brottslighet", säger Pär Ström.

Fronten flyttas hela tiden framåt, anser Pär Ström.

– Ett exempel är kontantkort för mobiler. Många, exempelvis inom polisen, vill förbjuda kontantkort. Flera andra länder har gjort det.

Kontanter är ett viktigt integritetsskydd. Ett problem med ett kontantlöst samhälle är att det gör medborgarna spårbara.

– Man kanske tvingas ta ett och annat rån. Det är naivt att tro att man bara kan avskaffa brottslighet. Brottsligheten kan inte utrotas totalt i samhället, säger Pär Ström.

– Man kan inte ha kameror i varje sovrum.

Anser du att integritetsfrågan dör i debatten?

– Tyvärr har den frågan aldrig varit speciellt stor bland politiker, men till och från kommer den att dyka upp på den förlorande sidan. Något parti borde sätta sig ner och fundera på hur stor den privata sfären ska få vara, den sfär som är helig mot intrång. Var går gränsen som inte får överskridas? Den frågan tar ingen upp.

– Det vore bra om något politiskt parti kunde definiera att det här står vi för och det här ska vi göra för att skydda individen mot intrång.

Pär Ström tycker att det finns saker som måste vara heliga, exempelvis att man ska kunna ta en promenad med hunden utan att det hamnar i en databas. Det kanske man inte kan i morgon på grund av utvecklingen med mobilkameror och digital ansiktsigenkänning.

– Det är oroväckande, säger han.

Vart man kör med bilen borde också vara heligt, men nu finns möjligheten att ha statlig gps-övervakning av alla bilars position. Ett högst reellt hot, anser Pär Ström.

– I Danmark talas det exempelvis om variabel bilskatt beroende på var och när man kör. Det är fullständigt fel. Jag är fullt medveten om att det finns fördelar, både miljö- och trängselfördelar, men hela tiden får integritetsvärdet vika undan.

Trängselskatten är ett exempel.

– Den borde ha utformats så att bilisterna kan passera anonymt. Det går utmärkt att bygga upp system med anonymiseringsfunktioner, men det borde de ha tänkt på från början.

Vid sidan om statlig övervakning hotas integriteten också av företagens datainsamlande.

– Kommersiella företag samlar in data om kunder för att marknadsföra sig. Det är ett stort hot mot den personliga integriteten. Informationen kan läcka och det som samlas in i den privata sektorn kan statsmakterna tilltvinga sig, vilket har skett i telekomsektorn, säger Pär Ström.

– Ofta handlar det om att kunderna ger sitt godkännande. Ett exempel är övervakningsförsäkringar, där man frivilligt installerar en geografiskt spårande dosa. Sedan slutar det med att det bara finns sådana försäkringar och till slut faller någon politiker för frestelsen att stifta lagar. Gränsen mellan den privata sektorns fotspår och den offentliga blir allt mer otydlig.

Även mellan medborgare hotas integriteten.

– Offentlighetsprincipen måste formuleras om i Sverige. Det är för lätt att inhämta diverse privata data, till exempel hur mycket grannen tjänar. Principen kom till för att få koll på makten, inte för att snoka i grannens privatliv.

Visst är det bra med kartdatabaser och väderinformation i mobilen, men det finns en fara när exempelvis inkomstuppgifter eller passager från biltullar går att sälja poängterar Pär Ström.

– Det finns flera sätt att begränsa privatsnokandet. En möjlighet är att tvinga folk att hämta data personligen, eller att lämna ut informationen på papper. Då kan man bara hämta ut begränsade mängder information, säger han.

Ser du något annat hot?

– Ja, rfid-revolutionen. Det är en stor risk för att möjligheten till smygavläsning utnyttjas. I USA pågår en het diskussion och delstater har antagit lagar mot att sätta ut antenner för rfid. Den debatten finns inte här, säger Pär Ström och lyfter fram exempelvis de nya smarta korten som lanserats av Storstockholms Lokaltrafik.

– Helt klart behövs lagstiftning av den karaktären att förbjuda rfid-avläsning i offentliga miljöer.

Fakta

Namn: Pär Ström.

Yrke: Debattör, författare, opinionsbildare. I dagsläget arbetar han framför allt med sitt konsultbolag Atomer och bitar, med föreläsningar, öppna konferenser, och böcker. Han arbetar även med opinionsbildning i tankesmedjan Den nya välfärden.

Ålder: 50 år.

Familj:
Fru och tre barn.

Bor:
Enebyberg.

Fritidsintressen:
Segling, fotografering, resor.

Favoritmat:
Libanesiskt.

Favoritdryck:
Öl.

På nattduksbordet:
Mest fackböcker, just nu en bok om båtdieselmotorer.

…Piratpartiet:

– Jag är själv inte piratpartist – och är för upphovsrätt – men det är en känga mot etablissemanget att de har fått ett uppsving. Det tycker jag är bra.

…vad som driver honom:

– Jag har jobbat med it länge och sett initiativ för sådant som e-fotspår och hur integritetsfrågan blivit allt viktigare.

– Det handlar också om en ideologisk syn att individen ska vara stark och därmed blir jag kränkt om statsmakterna samlar in all möjlig information om medborgarna.

…sin syn på feminismen:

– Jag brinner för jämställdhet, men jag konstaterar att den feministiska ideologin har fått starkt grepp om samhällsdebatten bland medier och politiker. Det hade varit jättebra om feminismen hade varit för jämställdhet, men det är den inte. Den är ointresserad av de underlägen som män har och låtsas som att de inte finns. Men de är många.

– Sann jämställdhet handlar om att ta tillvara båda könen. I vårdnadstvister är pappor i ett oerhört underläge på grund av både regler och attityder. En kille med problem har inte alls samma chans som en ung tjej som har både tjejzoner och tjejhjälp.

…hur det är att sitta i regeringens it-råd:

– It var nog en större fråga förr, exempelvis integriteten. Jag tror att politikerna måste ändra inställning och arbeta fram en hållbar syn för hur stor ska den privata sfären vara, att säga ”hit men inte längre”. Promenader på offentlig plats tillhör den privata sfären och bör också göra så i framtiden.

…att han fyllde 50 i somras:

– Det blev inget större firande, jag är inte lagd åt det hållet.