CS har efter kontakter med en rad branschpersoner och politiskt kunniga identifierat de tio viktigaste it-politiska frågorna under mandatperioden. It-minister Åsa Torstensson, C, får godkänt i hälften av dem. Störst framgång har ministern haft i EU-arbetet, medan den nationella bredbandspolitiken är långt från målet.

Centerpartiets it-politiska paroll i valrörelsen var digital allemansrätt, det vill säga bredband till alla – även i glesbygden.

Åsa Torstensson tog också initiativ inom området när hon satte centerpartisten Åke Hedén på att utreda den framtida bredbandspolitiken. Resultatet, utredningen Bredband 2013, föreslog ett statligt stöd på tre miljarder kronor till fiber i glesbygden. Men Åsa Torstensson blev överkörd av finansminister Anders Borg i budgetförhandlingarna 2008 och stödet uteblev.

Frågan blev sedan hängande tills för en månad sedan, när en bredbandsstrategi till sist presenterades. Målbilden sträcker sig ända till 2020 och lägger ansvaret för att uppfylla målen helt i marknadens händer.

Mer konkreta resultat har Åsa Torstensson levererat när det gäller spelreglerna på telemarknaden. Den vässade lagen om elektronisk kommunikation, som förkortar tvistkedjan och minskar högen av överklaganden från operatörerna, var välbehövlig.

Sverige blev också ett av de första länderna i Europa att införa möjligheter till funktionell separation, det vill säga att PTS kan kräva en bolagsuppdelning av Teliasoneras tjänste- och infrastrukturverksamhet.

Med hotet hängande över sig har Teliasonera ökat sina ansträngningar till likabehandling gentemot konkurrenterna.

Frekvenspolitiken är en blan-dad kompott. Den stora framgången var uppgörelsen om att de analoga tv-frekvenserna öppnas för mobilt bredband. Det är en modell som övriga Europa väntas följa.

Däremot har det tagit lång tid att agera på Nils Gunnar Billingers frekvensutredning, där det bland annat föreslogs att de befintliga gsm-licenserna tas tillbaka och auktioneras ut när tillståndstiden löper ut. När frågan blev liggande under beredning på näringsdepartementet hann PTS generaldirektör Marianne Treschow fatta beslut om att förlänga mobiloperatörernas tillstånd utan auktion, något som nu utreds av såväl Konkurrensverket som EU.

En frekvensproposition väntas i vår, men när det gäller gsm-frekvenserna är skadan redan skedd.

Störst avtryck har Åsa Torstensson gjort under ordförandeskapet, där det omdiskuterade Telekompaketet till slut fördes i hamn efter en hård förlikningsdebatt.

Även Visbymötet, där EUs framtida it-politik diskuterades och preciserades, blev lyckat.

Den största minusposten i Åsa Torstenssons protokoll är bristen på genuint personligt engagemang i it-frågorna. Ribban lades redan när ministern tillträdde då hon förklarade att hon ”undviker att surfa” på nätet, ett uttalande som förde tankarna till Ines Uusmans internetfluga.

Under mandatperioden har det också märkts en klar skillnad i hur Åsa Torstensson talar om infrastrukturfrågor – med pondus och självförtroende – och it-frågor – där ministern snarare tyckts defensiv och osäker.

CS har utan resultat sökt Åsa Torstensson för en kommentar.

Fakta

Miljöfrågorna har historiskt varit Centerpartiets bland de borgerliga partierna och därför fanns en förväntan att Åsa Torstensson skulle göra mer för att främja användning av grön it. På upploppet har nu Naturvårdsverket fått i uppdrag att utreda just detta, vilket är ett steg i rätt riktning.

Näringsdepartementet tog initiativ till en ny märkning av bredbandstjänster, baserat på användning snarare än hastighet, och Åsa Torstensson kallade till diskussioner med operatörerna. Men resultaten har uteblivit.

Vid tillsättandet av regeringens it-råd höll Åsa Torstensson frågan om it i småföretag högt, något som även lyftes fram i regeringens strategi för regional konkurrenskraft. Än så länge resultatlöst.

It-branschen ropar efter en ny nationell it-strategi. Den tidigare lades fram av socialdemokraternas regering i juni 2005, och lades i malpåse efter valet 2006.