Med nio månader kvar till valet ligger partierna i startgroparna för sina valkampanjer. I likhet med förra valet lär arbetsmarknaden vara i fokus, tillsammans med sjukförsäkringen och möjligen klimatfrågorna. CS har lyssnat runt bland en rad it-politiska kännare.

De konstaterar att it knappast är något som får valkioskerna att välta, förutom på en punkt: integritetsfrågan har seglat upp på dagordningen de senaste åren. Även om stormen efter FRA- och Ipred-debatterna bedarrat något kommer politikerna inte att kunna undvika att diskutera integriteten.

Det handlar till exempel om datalagringsdirektivet, den av de ”storebrorslagar” som ännu inte är införd i Sverige. EU-direktivet om trafikdatalagring, som innebär att operatörerna åläggs att spara stora mängder av trafikuppgifter om sina kunder, drevs fram av Sverige och Storbritannien. Ivrigast då var dåvarande justitieminister Thomas Bodström, nu i opposition med sikte på en ministerpost vid ett eventuellt maktskifte.

Trots det kontroversiella i lagen lär Thomas Bodström inte sluta påminna justitieminister Beatrice Ask om att lagen inte är införd, vilket fått konsekvensen att EG-domstolen väntas döma Sverige för fördragsbrott. Det moderatledda justitiedepartementet har å sin sida flaggat för att lagen inte införs före valet.

FRA-debatten får en fortsättning, eftersom socialdemokraterna sagt sig vilja riva upp lagen om de rödgröna tar makten. Kvar på dagordningen är frågan hur S vill att en FRA-lag ska se ut, eftersom man sagt sig vara för själva signalspaningen men mot den klubbade lagen.

I branschen och hos glesbygdens förkämpar är bredbandsfrågan fortfarande levande. Den bredbandsstrategi som it-minister Åsa Torstensson presenterade i november är mycket alllmänt hållen med målen satta så långt fram som 2020. Frågan är om några mer konkreta åtgärder för att nå målen dyker upp under det kommande året.

Här spelar också PTS nya regleringsbeslut in. PTS har haft ambitionen att klubba en reglering av Teliasoneras fiberaccessnät före årsskiftet, men beslutet dröjer. Dels för att Teliasonera påstås sinka processen genom sena remissvar, dels för att PTS tillträdande generaldirektör Göran Marby sägs vilja vara med att fatta beslutet. Göran Marby tillträder vid årsskiftet.

Samtidigt hänger frågan om bredbandsoperatörernas maktkamp på fastighets- och stadsnätsområdet i luften. PTS har gått ut och varnat fastighetsägare för operatörernas taktik att bjuda på fiberinstallation mot att ett långt, exklusivt avtal tecknas, men myndigheten verkar tala för döva öron. Nyligen tecknades exempelvis ett omdiskuterat avtal mellan Teliasonerna och Nacka kommun. Det är inte omöjligt att vi får se ett myndighetsingripande på området.

Mycket händer också uppe i luften. I vår ska regeringen sent om sider lägga fram en proposition om en mer effektiv spektrummarknad, baserad på Nils-Gunnar Billingers frekvensutredning. I höst blir det sedan stora plånboken fram för operatörerna när PTS auktionerar ut tillstånden för mobilt bredband i de gamla analoga tv-frekvenserna.

På det mer verksamhetsnära planet ska E-delegationen förvandlas från utredande till styrande organ så fort finansdepartementet gått igenom de över 100 remissvar som ska trilla in under januari. Den stora knäckfrågan är e-legitimationen, som är en förutsättning för i princip all annan e-förvaltning. Den modell som e-delegationen föreslagit har redan fått kritik, men oavsett vilken modell som väljs måste frågan lösas snabbt. Annars riskerar e-förvaltningsarbetet att gå i stå.

En betydande del av it-politiken styrs i dag från Bryssel. Där sker två väsentliga förändringar: Spanien tar över ordförandeskapet efter Sverige och holländskan Neelie Kroes blir ny EU-kommissionär med ansvar för it-frågor.

När det gäller det spanska ordförandeskapet finns oro i branschen om hur slutsatserna från Visbykonferensen om EUs framtida it-politik kommer att hanteras. Spanien har en annan syn på it-politik än Sverige. Till exempel befarar branschen att Spanien snarare vill ge fördelar till den egna telekomjätten Telefonica än att skapa en politik som gynnar hela EU.

Kommissionär Kroes blir å andra sidan en stark spelare på it-området. Som konkurrensansvarig kommissionär har hon visat prov på hårda nypor och delat ut mångmiljardböter till både Microsoft och Intel. Neelie Kroes har alla förutsättningar att kunna fortsätta Viviane Redings arbete för en plattare inre marknad inom telekom- och it.

Till sist finns sakfrågor på det nationella planet som inte blir några kioskvältare under valåret, men där vi kan förvänta oss en del debattartiklar och utspel. Det gäller frågor som skattesubvention av hushållsnära it-tjänster, ökad tillgång till offentliga data för vidareanvändning samt inte minst it i skolan och vården.