En tysk professor i Karlstad är en av huvudpersonerna i den svenska forskningen om personlig integritet på internet.

Simone Fischer-Hübners intresse för integritetsfrågor väcktes i mitten av 1980-talet när hon studerade vid universitet i Hamburg. Då pågick i Västtyskland – liksom i Sverige vid samma tid – en intensiv debatt om folkräkningen.

– Min handledare på universitetet var en av de som lämnade in protester, och resultatet blev att författningsdomstolen förklarade att folkräkningen stred mot författningen.

– 1987 genomförde regeringen en folkräkning, men många bojkottade den, berättar Simone Fischer-Hübner. Trots att många uppgifter var anonymiserade var det många som fruktade att det var enkelt att knyta dem till bestämda personer.

Sedan kom Tysklands återförening. Ingen folkräkning har hållits i Tyskland sedan 1987, men det planeras en till 2011.

(I Sverige möttes folkräkningarna på 1980-talet av så kraftiga protester och bojkott att inga folkräkningar har genomförts sedan 1990.)

Protesterna mot folkräkningen illustrerar hur farhågorna för personlig integritet har förändrats.

– På 1990-talet handlade det om stora databaser, säger Simone Fischer-Hübner.

– Sedan kom isdn, och sedan kom internet med nya slags hot.

Nu finns inbyggd teknik, sensornätverk, datorer som blir mindre och mindre och integreras i alla slags föremål, rfid-chips.

– De flesta är inte medvetna om det, säger Simone Fischer-Hübner.

– Ta sociala nätverk – folk tänker inte på hur mycket de lämnar ut om sig själva. Du kanske känner någon som visar sig vara brottsling.

– Det måste vara intressant för ordningsmakten. Det går att ta reda på var vi befinner oss. Sammanhanget kan vara intressant: är du på bio, ett kafé, ett gym?

Simone Fischer-Hübner studerade datavetenskap och juridik i Hamburg på 1980-talet. Efter att hon hade doktorerat var hon på 1990-talet först forskare på universitetet i Hamburg, där hon arbetade med integritetsfrämjande teknik.

Hon var gästforskare, först i Köpenhamn, sedan vid institutionen för data- och systemvetenskap i Stockholm.

Louise Yngström, professor i data- och systemvetenskap i Stockholm, känner Simone Fischer-Hübner sedan 1980-talet. Båda har varit med i den internationella dataorganisationen IFIPs kommitté för it och samhälleligt ansvar.

– Hon har ett enormt engagemang för personlig integritet, säger Louise Yngström, som på 1990-talet uppmande Simone Fischer-Hübner att söka en ledig gästprofessur i Stockholm.

– Det var här hon gjorde sin ”Habilitation”, alltså skaffade docentkompetens. Hon arbetade med integritets- och säkerhetsfrågor och arrangerade två konferenser. När hon fick veta att professuren var ledig i Karlstad så sökte hon den och fick den.

– Det var hon som tog initiativet till nätverket Swits, Swedish IT Security Network. Först var det bara i Stockholm och Karlstad, men nu finns det bland doktorander på alla it-utbildningar. Hon är bra på att driva nätverk och att fungera sammanhållande och hon har verkligen satt Karlstad på kartan.

Ett av hennes forskningsfält är ”identity management” – konsten att handskas med sin identitet. Hur mycket information om dig själv behöver du egentligen lämna ut i olika sammanhang?

David Chaum, en amerikansk forskare och varm förespråkare för personlig integritet, införde runt 1990 begreppet ”digital pseudonym”, som Simone Fischer-Hübner arbetar vidare på.

– Du kan se det som partiella identiteter. Din identitet kan ha olika attribut i olika sammanhang, beroende på vad som krävs. Det borde vara möjligt att uppträda under imaginära identiteter, som i Second Life.

Att det är tekniskt möjligt visade David Chaum tidigt. Man kan anonymisera alla uppgifter utom de som verkligen behövs. Du skulle kunna bevisa att du har åldern inne för att handla på Systemet utan att tala om vad du heter, eller bevisa för polisen att du har giltigt körkort utan att polisen ser ditt namn. Det kan göras med samma teknik som används i modern kryptering, men hittills har inga myndigheter varit intresserade.


Paradoxalt.
”Alla säger att vill skydda sina personuppgifter, men i praktiken är de bara alltför villiga att lämna ifrån sig dem”, berättar Simone Fischer-Hübner, professor vid universitetet i Karlstad och Sveriges kanske ledande forskare inom området personlig integritet.

I projektet Primelife, som Simone Fischer-Hübner är en av forskarna bakom, undersöker forskare från flera europeiska länder hur vi ska kunna delta i livet på internet utan att nödvändigtvis lämna efter oss en mängd elektroniska fotspår som kan sammanställas till den tjock dossier om oss.

– Det ska vara möjligt att agera anonymt, eller mer precist pseudonymt. En möjlighet är att öppna för förhandling om vilken integritetspolicy som ska gälla.

Projektet arbetar också på verktyg för ökad insyn – vad har de för information om mig, hur används den?

Simone Fischer-Hübner konstaterar att synen på personlig integritet varierar mellan länderna.

– I Tyskland och Nederländerna har vi historiska erfarenheter som gör att vi är misstänksamma.

Svenskar lämnar ifrån sig sina personnummer utan att blinka, medan britter ser ett nationellt id-kort som ett dråpslag mot den personliga integriteten samtidigt som de har videoövervakning i – bokstavligen – varje gathörn, vilket inte skulle accepteras i Sverige.

Hon talar om integritetsparadoxen:

– Om du frågar människor ifall de är oroliga för sin personliga integritet så svarar de ja.

– Men i dagligt liv så säljer de sina personliga data billigt.

Fakta

Namn: Simone Fischer-Hübner.

Yrke:
Professor i datavetenskap vid universitetet i Karlstad. Inriktad på datasäkerhet och integritetsfrågor. Leder gruppen Prisec, privacy and security, vid Karlstads universitet. Inititativtagare till Swits, ett nätverk för doktorander med inriktning på it-säkerhet. Deltar i det europeiska projektet Primelife som arbetar på sätt att kombinera personlig integritet med säkerhet på internet. Deltog också i föregångaren Prime och i Fidis (Future of identity in Europe).

Bor:
Karlstad. Familj: Gift, två söner.

På nattduksbordet:
”Die verkaufte Braut” av Avraham Yehoshua.