Dagens kunskapssyn är förlegad

Förändringarna i världen påverkar självfallet kraven på utbildning. Det gäller både för det uppväxande släktet och för dem som är inne i arbetslivet. Inom många områden blir förändringarna så stora att det i dag är omöjligt att veta vad som krävs i alla de nya yrkena som kommer att skapas.

– Trenden är tydlig. Vi vet inte ens vilka de nya jobben som skapas i framtiden är, säger Fredrik Svensson.

Men många med ansvar för lärandet i skolor och arbetslivet vill ändå skapa sig en bild av framtiden. Fredrik Svensson har tagit som sin uppgift att försöka sia om de nya kraven på bland annat lärandet. Han har bakgrund både som drivande för e-learning kring millennieskiftet, rektor i grundskolan och numera konsult och föredragshållare inom Rektorsakademin. Han har också nyligen kommit ut med boken ”Tänk om”.

– Med tanke på de stora förändringarna som pågår är det kusligt att vi håller fast vid en kunskapssyn som enbart bygger på att något är rätt eller fel. Hela skolsystemet bygger på den kunskapssynen.

Han anser i stället att begrepp som kreativitet, samarbetsförmåga och initiativförmåga ska vara vägledande. Det gäller i lika grad för företag.

– Företag som skapar ett lärande förhållningssätt baserat på de här begreppen har lättare att klara omställningen.

Fredrik Svensson framhåller också att det nya synsättet på intet sätt står i motsättning till att lära sig baskunskaper.

– Det är djupt felaktigt att tro att vikten av baskunskaper minskar. Kreativitet är ju förmågan att utveckla ny kunskap av det vi redan vet.

Däremot är det svårt att mäta kreativitet. Dessutom finns en utbredd vanföreställning om vad kreativitet är.

– Kreativitet anses felaktigt vara en medfödd egenskap, när det tvärtom är en färdighet och som alla färdigheter går den att träna upp.

Den kanske största utmaningen som många företag står inför i dag är hur generationen som är född på 1980-talet och senare ska hanteras. Det är generationen som är uppvuxen med internet. De som ibland kallas de digitala in-födingarna till skillnad från de äldre digitala invandrarna. Redan nu finns exempel på att företag stänger ned Facebook och användningen av sociala medier på jobbet när de tvärtom borde bejaka dem. Det här är ett självklart sätt för unga att lära sig nya saker.

– Företagen måste skapa ett öppet klimat och se den här sortens lärande som en naturlig del i arbetsuppgifterna.

Det nya lärandet finns i det här förhållandet till internet. Det verkligt djupa lärandet sker i kommunikation med andra människor.

– I det perspektivet skapar de sociala medierna enorma möjligheter.

Överhuvudtaget behöver medvetenheten öka om att de unga är vana vid en hög kommunikativ miljö. Medan de som i dag är inne i arbetslivet en gång nöjde sig med att ha fått ett jobb, så kräver de unga mycket mer uppmärksamhet och att jobbet ska ha något att ge dem. För att rekrytera de vassaste måste företagen skapa arbetsplatser som är anpassade till det nya.

– Det har nästan blivit tvärtemot vad det en gång var. Företagen ska vara glada för att de nya vill jobba där.

När Fredrik Svensson träffar hr-människor så är det uppenbart att de är bekymrade över attityderna hos unga. Till exempel att de inte anser det vara värt besväret att ta chefsjobb, men de vill också lära sig mer om hur de ska attrahera unga människor.

– En del har inte en susning om det nya som växer upp. De ser ofta de ungas beteenden som problem och inte som en möjlighet.

En annan utmaning för det etablerade arbetslivet är att erfarenhet i meningen statisk kunskap har tappat i betydelse. Kunskap är en färskvara med allt kortare hållbarhet. I dag är det i stället viktigare att kunna lära sig nytt.

– Dessutom är de unga vana vid ett icke-linjärt tänkande.

Medan tidigare generationer varit vana vid ett linjärt tänkande med en början och slut, är de unga vana vid att tänka mycket mer diversifierat. Det är bland annat en följd av dataspel och att hålla en massa funktioner igång parallellt på nätet. Ett spel på nätet har ingen början eller slut. Det är klart att de unga som spelar påverkas av det.

– Medan de äldre med hjälp av erfarenhet kan ta genvägar tar de unga genvägar redan från början.

Mycket av hans analyser och kunskaper om de unga kommer från tiden som rektor på en grundskola i Tumba.

– Jag kom in i skolvärlden utifrån. Helt oskolad i skolsystemet och det var oerhört lärorikt.

Rektorsrollen skapar kunskap om hur unga tänker och det är något han har med sig som konsult i näringslivet.

– Om du inte har klart för dig hur unga tänker, så har du inte en chans. Den gamla modellen med att försöka få unga att anpassa sig till en arbetsplats håller inte. Då är det redan för sent.

En sak är säker.

– De företag som får ihop detta pussel kan blir hur stora och framgångsrika som helst.