– Handlar det om så små summor blir det sannolikt inte någon statsfinansiell kostnad alls. Inte när man tar hänsyn till de ökade skatteintäkter som generas av företag som kan utveckla nya tjänster kring den här rådatan, säger Peter Krantz, som driver Opengov.se, en sajt som verkar för underlätta tillgång till myndigheternas rådata.
I dag släpar Sverige efter flertalet andra EU-länder när det gäller avgifter och villkor för att tillhandahålla myndigheters rådata till fristående tjänsteutvecklare.
Utvecklare vittnar om svårigheterna att bygga nya webb- eller mobiltjänster baserade på myndighetsdata. Som CS tidigare berättat saknar många myndigheter helt rutiner för att göra sin rådata tillgänglig. Andra tar jätteavgifter för att släppa ifrån sig informationen – i en del fall beroende på att myndigheten säljer egna kommersiella tjänster baserade på samma rådata.
En orsak till problemen är att flera myndigheter som har den mest efterfrågade rådatan är avgiftsfinansierade. SMHI, Lantmäteriet och Sjöfartsverket, som sitter på kart- och väderdata som väldigt många utvecklare vill använda, finanseras helt eller delvis av avgifter från försäljning av egna tjänster. SMHI drar exempelvis in 200 miljoner kronor årligen på sina vädertjänster.
Den vanligaste invändningen mot att ge utvecklare avgiftsfri tillgång till datan är att det skulle kosta statskassan enorma belopp.
Men en genomgång som CS gjort pekar i rakt motsatt riktning. Att släppa den kart- och väderrådata som finns hos SMHI, Lantmäteriet och Sjöfartsfartverket skulle kosta staten högst 50 miljoner kronor årligen i form av minskade försäljningsintäkter.
Det är nämligen bara en mindre del av försäljningen som rör oförädlad rådata. Och det allra mesta av den rådata som säljs går till andra myndigheter (se faktarutan).
Intäkterna från rådataförsäljningen till andra myndigheter ger bara upphov till en intern rundgång av pengar i myndighetsvärlden. Den statsfinansiella kostnaden för att ge utvecklare avgiftsfri tillgång till kart- och väderdata från de tre myndigheterna stannar på 47 miljoner kronor.
Peter Krantz på Opengov-sajten är överraskad över att kostnaden blir så pass låg.
– Det skulle räcka med att bara ett fåtal nya tjänster baserade på myndighetsrådata blev framgångsrika för att man ska tjäna in kostnaderna igen i form av ökad samhällsnytta, säger Peter Krantz.
– Det strömmar ju ut människor från it-utbildningarna varje år som inte vill något annat än att programmera och utveckla nya och intressanta tjänster. Det enda som saknas i dag är tillgång på rådata.
I SMHIs fall är det bara fem miljoner kronor av de totala intäkterna på 200 miljoner kronor som kommer från försäljning av rådata. Av dessa fem miljoner kommer fyra miljoner kronor från försäljning till andra myndigheter. Bara en miljon kronor kommer från rådataförsäljning till privata tjänsteutvecklare utanför myndighetssfären, enligt Bodil Aarhus-Andræ, chef för basverksamheten på Smhi.
Lantmäteriet håvar in cirka 90 miljoner kronor årligen på försäljning av oförädlad kartrådata. Men Peter Nyhlén, ansvarig för informationsförvaltning och tillhandahållandefrågor på Lantmäteriet, uppskattar att bara cirka 40 miljoner kronor kommer från försäljning till företag och utvecklare utanför myndighetsvärlden.
Det är samma visa på Sjöfartsverket som har hand om all sjökortsdata. Av totalintäkten på 22 miljoner kronor från försäljning av kartdata, djupdata och royalties för användning kommer bara cirka sex miljoner kronor från försäljning till företag och myndigheter i utlandet, enligt Annika Kindeberg chef för produkt och leverans på Sjöfartsverkets sjökarteenhet.
