Över 1,4 miljarder kronor investerades i Teracoms bredbandsnät. Men kunderna uteblev. Hur kunde det gå så snett?

Ett talande exempel hittas i Södermanland, där Teracom 2003 gjorde en av sina största affärer. De sörmländska kommunerna gick ut i en gemensam upphandling av bredbandsnät, en upphandling som vanns av Teracom.

Projektkostnaden beräknades till 260 miljoner kronor, varav 77 miljoner i statligt bidrag och 33 miljoner från kommunerna.

Att välja Telia hade varit billigare, skriver Regionförbundet Sörmland i sin slutrapport om satsningen. Men Teracoms idé om att erbjuda så kallade öppna nät med flera tjänsteleverantörer lockade kommunerna, som ville se ett alternativ till den gamla monopolisten.

”Kommunernas avtal med Teracom gjorde inte Telia så glada”, skriver Regionförbundet.

”Telias reaktion på kommunernas beslut var att de snabbt började bygga ut sitt bredbandsnät i länet. Det nät Telia skulle ha 100 miljoner kronor i ersättning av kommunerna för att bygga, byggde man nu helt för egna medel. Telia lyckades komma före Teracom i alla större tätorter”, konstaterar Regionförbundet.

På samma sätt såg det ut överallt där statligt ägda Teracom tog affärer framför näsan på Telia, vid tiden statligt ägt till 45 procent. I stället för att se sig besegrat tryckte Telia på gasen och tog alla kunder innan Teracom hann bygga klart sitt nät.

I Södermanland var kommunerna ändå nöjda med att ha gett affären till Teracom. Regionförbundet igen:

”Kommunerna i Sörmland fick genom sitt beslut att välja Teracom som leverantör två omfattande bredbandsnät och konkurrens både på nät och tjänstenivå, till priset av ett nät.”

Du följer väl CS på Twitter? Vi finns på twitter.com/ComputerSweden