Statliga pengar kan vara nödvändiga för att få fart på e-tjänsterna.Det anser Verva i en promemoria som nyligen lämnades över till regeringen.

– Syftet är att ta bort ett hinder för att myndigheterna ska få sina e-tjänster i drift genom att ta bort kostnader för e-id-tjänster inledningsvis, säger Irene Andersson, upphandlingsansvarig på Verva.

Allt fler användare
Verva konstaterar att den svenska allmänheten är mogen för e-id – det finns en växande aktiv bas av både användare och användning. Huvudhindret är i stället just kostnader och avtalsfrågor och därför föreslår myndigheten att statliga medel ska täcka kostnaderna för e-id åt de myndigheter som ännu inte ingått avtal om e-id. Om det ekonomiska stödet blir av vill Verva också se över myndigheternas planer på e-tjänster som kräver e-id och skapa standardiserade former av avrop mot ramavtalen om e-id och infratjänst. Hur stort det statliga bidraget skulle vara går dock inte promemorian in på.

Hårt arbete
Verva är inte först med att föreslå att staten ska bidra ekonomiskt för att få fart på e-tjänsterna. I mitten av december lämnade 24-timmarsdelegationen sitt slutbetänkande där den föreslog att staten bland annat borde lämna bidrag till kommunerna för att utveckla sina e-tjänster och att regeringen desutom borde bekosta införandet av e-id för hela den offentliga sektorn.

Sven-Erik Österberg, kommun- och finansmarknadsminister, har frågan på sitt bord och enligt hans pressekreterare Matz Larsson arbetas det hårt med frågan.

– Under våren ska departementet ha tagit fram ett pm och efter det ska vi gå vidare och se vad som kan göras. Först när underlaget är klart är det dags för en diskussion om det ska tillföras pengar, säger han.

Fakta

n E-id brukar anses vara en förutsättning för att få fart på e-tjänster. För att till exempel ansöka om ersättning för vård av sjukt barn från försäkringskassans sajt måste du använda en elektronisk legitimation.
n I slutet av förra året skrev Skatteverket, Försäkringskassan, Ams, de tre största kommunerna och de tre största landstingen avtal om e-legitimationer med Föreningssparbanken, Nordea, Teliasonera, WM-data och Tietoenator. Skillnaden i det avtalet mot tidigare är att myndigheterna får ett fast pris, i stället för att räkna på transaktioner.