Redan i entrén slås besökaren av den ofantliga mängden böcker. Varje våningsplan i den röda treplansvillan hyser flera mindre bibliotek. Ändå tillbringar Göran Hägg minst lika mycket tid med datorn som med böckerna.

– Häromdagen fick jag blodstörning när jag skrev ett viktigt mejl och avbröts av att datorn skulle göra några ”viktiga uppdateringar”. Sedan utplånades hela förmiddagens arbete som jag hade missat att spara, säger han.

– Annars gillar jag datorer, bara jag slipper bry mig om hur de fungerar.

Göran Hägg bor i Saltsjö-Duvnäs utanför Stockholm med hustru och en katt. Sedan ”pensioneringen” som docent i litteraturvetenskap för 20 år sedan ägnar han i dag all tid åt sitt författarskap.

Den senaste boken är under utgivning. Boken handlar om ”Gud i Sverige” och ”alla svenska religiösa galningar”, som han säger, från den heliga Birgitta, till Swedenborg och Strindberg och Knutbypastorn.

Nyligen skickade han manuskriptet på 500 sidor i en fil till sin redaktör.

– Utan dator och internet hade min senaste bok aldrig kunnat bli skriven. Internet har varit en guldgruva när jag forskade om den svenska religiösa utvecklingen, med gamla augsburgska trosbekännelser, biblar och andra religiösa verk.


Konkurrens. ”Nu kan alla välja vilket Youtubeklipp eller nät-tv-program de vill, när de vill. Mediernas makt har minskat genom mer medier”, säger Göran Hägg.

När vi slår oss ned i köket lyser solen in som en gigantisk strålkastare, en av få riktigt vackra dagar denna kalla vinter. Det är bara några veckor sedan Apples vd Steve Jobs lanserade den nya läsplattan Ipad.

Den och andra läsplattor utpekas nu som det största hotet mot pappersboken.

Profetiorna om bokens undergång gör inte Göran Hägg orolig.

– Bokförsäljningen har hittills slagit rekord, år efter år, trots allt tal om att elektroniken slår ut pappret. Jag kan inte säga om den här generationen läsplattor blir en framgång, men jag tror inte att pappersboken försvinner på grund av dem, säger han.

I stället tror Göran Hägg att medievanorna stimulerar varandra, som när lastbilschaufförer först börjar lyssna på ljudböcker när de är ute och kör i jobbet. Sedan övergår de till att läsa pappersböcker allt mer.

– Vi ser en alfabetisering av tillvaron, att folk måste läsa och skriva i sitt jobb på ett annat sätt än tidigare, för att kommunicera, utbyta meddelanden och göra sådant som de tidigare gjorde i telefon eller ansikte mot ansikte.

När folk läser i jobbet, leder det till att de läser mer på fritiden.

Han pekar på att det ständigt talats om bokens död när det kommit någon ny innovation, när radion kom, bandspelaren och framför allt när tv och datorn slog igenom. Men läsningen av böcker har ändå aldrig minskat.

– Tidigare var böcker något som såldes hos specialhandlare, nu finns de i snabbköp och på flygplatser, säger han.

– Jo, en sak kan slå ut boken – om det kommer något ännu bättre, säger han.

Samtidigt tror Göran Hägg att läsplattorna ändrar medievanorna.

– De läsplattor som finns i dag fungerar jättebra för allt sådant som ska läsas snabbt, exempelvis manualer, bruksanvisningar, broschyrer och handböcker.

Facklitteratur, som folk läser allt oftare för nöjes skull, eller böcker som är avsedda att ge en konstnärlig eller skönlitterär upplevelse förblir pappersbaserade.

– Det perfekta vore om det kunde lanseras en läsplatta kombinerat med en skrivare som binder boken när man vill ha den utskriven.

Göran Hägg tror på en samexistens, på samma sätt som stearinljusen överlevde elektriciteten, liveartisterna överlevde grammofonen och skivförsäljningen överlevde kassettbanden.

– Tekniken skapar aldrig några nya behov hos människan. Medierna i dag – tv, nätet eller vad man vill – innehåller fortfarande samma saker som de som hade tid och råd kunde skaffa sig med mänsklig hjälp förr i tiden: erotik, sportupplevelser, spänning, nyheter och till någon liten del även avancerad kultur och viktig kunskap.


Omvänd ordning. "Människors behov och vanor styrs inte av teknikutvecklingen. Tvärtom påverkas teknikutvecklingen av vad folk vill ha i form av underhållning", säger Göran Hägg.

I dag lever vi i ”massornas tid”, där internet för första gången i historien gör det möjligt för alla att skapa sitt eget talarhörn via bloggar och andra sociala medier. I en av sina böcker, ”Praktisk retorik” från 1998, beskriver han retoriken som ögonblickets konst.

– Massmedierna har länge förstärkt den tendensen så att man nådde än större massor med än flyktigare budskap.

Nu går vi mot tredje steget med interaktion där det är möjligt att se samma sak om och om igen.

– Det blir allt viktigare att ligga rätt i tiden med rätt budskap om man vill ha uppmärksamhet. Men internet är också motsatsen, det beständigas konst, där allt verkar kunna bli kvar hur länge som helst, säger han.

– Förr såg alla svenskar samma tv-program samtidigt och man måste ha sett det då för att hänga med. Nu kan alla välja vilket Youtubeklipp eller nät-tv-program de vill, när de vill. Mediernas makt har minskat genom mer medier.

I den ”sinnenas ekonomi” vi lever i, där lukter, smaker, synintryck och musik inte bara frodas utan är kommersiella grundpelare i trenden mot sinnesmarknadsföring, har det skett en renässans för den amerikanske kommunikationsforskarens Marshall McLuhan.

Han ansåg att historien gått från att talet och hörseln dominerade i enklare kulturer. Efter 1500-talet, när tryckpressen slog igenom, blev läs- och skrivförmågan och därmed synen helt avgörande. I den elektroniska era vi lever i, med radio, tv och internet, tappar dock synen sin dominerande roll spådde Marshall McLuhan.

Men Göran Hägg är tveksam.

– Medierna förändrar definitivt inte budskapet, som McLuhan trodde. Människors behov och vanor styrs inte av teknikutvecklingen. Tvärtom påverkas teknikutvecklingen av vad folk vill ha i form av underhållning.

– I de gamla science fiction-romanerna, exempelvis Isaac Asimovs Stiftelsetrilogi, var rymdraketerna verkliga lågteknologiska konstruktioner, utan datorer. I dag är det datorerna, inte rymdraketerna, som är i teknikens frontlinje.

Fakta

... upphovsrätt:
– Det är självklart att inte kopiera andras verk. Visst var det väl okej om någon använde kopiator eller med bandspelare tidigare. Men med cd, nätet och annat når kopieringen en nivå som gör att det helt enkelt inte går att skriva böcker.

... Google Books:
– Det är jättebra. Jag förstår inte författarförbundet som är motståndare. De är mot piratkopiering, men också Google Books som ska vara en lösning på problemet: där böcker blir tillgängliga för fler och författaren samtidigt får betalt.

... bloggar:
– De intresserar mig inte. En gång sökte jag på mitt namn och kollade in en träff där bloggaren konstaterade att ”jag kanske ska gå till affären och köpa en bok eller ett kilo korv”. Hur intressant är det? Det finns så enorma mängder skräp därute. Men det är i alla fall inte skadligt.

Namn: Göran Hägg,
Karriär: Författare och docent i litteraturvetenskap. Ofta anlitad talare.
Tillsammans med Caroline af Ugglas vann han ”På spåret” 2007.
Han disputerade 1978 på avhandlingen Övertalning och underhållning: Den svenska essäistiken 1890–1930.
Har även skrivit böcker som ”Praktisk retorik”, ”Världens litteraturhistoria” och ”1001 böcker du måste läsa innan du dör”, samt biografier över påvarna och en om Mussolini.
Ålder: 62 år.
Familj: Gift, två döttrar och en son, tre barnbarn, och en katt.
Bor: Saltjsö-Duvnäs utanför Stockholm samt lantställe i Pisa i Italien.
Fritidsintressen: Har inga, läser och skriver, ”mitt arbete är min fritid”.
Gör mig glad: Att vara i Italien.
Gör mig arg: Friskolor och reformpedagogik.
Favoritmat: Cacciucco – toscansk fisksoppa.
Favoritdryck: Chianti – passar till cacciucco.
På nattduksbordet: Niccolò Ammanitis roman Che la festa cominci.