Inkomst av tjänst beskattas först med 30 procents kommunalskatt och på belopp över 380 000 per år även med statlig inkomstskatt. Därtill läggs också drygt 31 procents arbetsgivaravgift.

Den som kan ta ut 400 000 kronor som utdelning ur ett aktiebolag får behålla 280 000 kronor. Om samma summa tas ut som inkomst av tjänst får man behålla runt 120 000 kronor, lite beroende på omständigheterna.

Om det inte funnits ett regelverk i vägen skulle var och varannan löntagare bilda eget bolag och i stället för lön ta ut utdelning – med långtgående negativa effekter på såväl skattemoral som på de offentliga finanserna.

Det är därför de så kallade 3:12-reglerna finns. De reglerar hur stor del av utdelad vinst en ägare till ett fåmansföretag måste ta upp till beskattning som inkomst av tjänst.

Med dagens utformning för det med sig en rad oacceptabla konsekvenser. Ett exempel: För att undgå reglerna blir entreprenörer som säljer företag i praktiken sittande sysslolösa under en karantänsperiod på fem år. Det innebär att kapital och kompetens som behövs för att bygga nästa generations svenska företag går till spillo.

Om Alliansen menade allvar med sin retorik om ett mer företagarvänligt klimat skulle 3:12-reglerna göras om helt. De skulle ges en utformning som underlättar snarare än försvårar entreprenörskap – även om en och annan potentiell skattekrona gick Anders Borg förbi.

Men så blir det inte. När det kommer till kritan struntar regeringen i entreprenörerna. Finansministern säger att reglerna är till för att förhindra skattefusk och att någon förändring inte är aktuell.