Elektroniskt informationsutbyte är tänkt att vara ett viktigt vapen mot felaktiga utbetalningar från de svenska välfärdssystemen. I dag beräknas mellan 10 och 25 miljarder per år betalas ut felaktigt beroende på fusk eller missförstånd hos den som tar emot pengarna eller misstag från myndighetens sida.

Riksdagen har sett till att undanröja de laghinder som funnits för att samköra myndigheternas uppgifter. Trots det återstår det mycket arbete innan det elektroniska informationsutbytet fungerar fullt ut visar en rapport till regeringen där Ekonomistyrningsverket redovisar statusen i myndigheternas samverkansprojekt.

– Ett problem är kostnaderna, konstaterar Carina Holm på Statens pensionsverk, SPV, som för samverkansprojektets räkning sammanställt rapportens avsnitt om det elektroniska informationsutbytet.

För myndigheter som Skatteverket och Kronofogden som många vill ha uppgifter av, men som själva inte använder andras uppgifter i samma utsträckning, blir det svårt att få samma nyttoeffekter av investeringarna de måste göra.

– Det här är något vi flaggat för i samverkansprojektet och som vi i det fortsatta arbetet kommer att ha fokus på. Det är viktigt att det här hanteras på något vis.

I rapporten framhålls att det inom statsförvaltningen borde finnas möjligheter att fördela kostnaderna så att den finansieras där nyttan uppstår. Annars finns en risk att samverkansprojekt mellan myndigheter och organisationer inte prioriteras.

Ett annat problem är att uppgifter som ska lämnas mellan vissa myndigheter inte alltid finns digitaliserade. Det problemet har exempelvis Migrationsverket som bara kan svara på en femtedel av Försäkringskassans frågor kring pensionsförmåner digitalt. Uppgifter från före 1990 finns nämligen inte i elektronisk form där.

– Frågan är då hur information ska digitaliseras. Ska den skannas in? Även om en hel del av informationen på myndigheter i dag finns som inskannade handlingar går den inte att bearbeta genom systemstöd, säger Carina Holm.

de problem som finns när det gäller informationsutbytet mellan myndigheter är bara småpotatis mot de problem som dyker upp när kommunerna ska med också.

– Där är problemet att det inte finns någon enhetlig aktör att samarbeta med. I dag behöver varje myndighet ha kontakt med tre olika aktörer för att få till ett samarbete kring elektroniskt informationsutbyte.

Sveriges Kommuner och Landsting är inte aktuell som aktör. I stället har den ideella föreningen Sambruk dykt upp som en möjlig samarbetspartner med sina 80-tal kommuner och även Tieto och Logica som levererar verksamhetssystem till 160 respektive 80 kommuner nämns i rapporten.

– Det är viktigt att lösa den här frågan för det finns mycket att vinna på att få ett utbyte mellan stat och kommun, säger Carina Holm.

Fakta

I mars 2009 gav regeringen elva myndigheter i uppdrag att tillsammans utveckla metoder för och redovisa resultat av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Ekonomistyrningsverket leder och fördelar arbetet i uppdraget. Uppdraget löper under tre år och ska årligen rapporteras till regeringen. Årets rapport lämnades nyligen.