Varför är det fortfarande dyrare att ringa med mobilen än med fasta telefoner, trots att det är nästan 20 år sedan mobiltelefonin slog igenom på bred front?

En väsentlig del av förklaringen är 3g-boomen, mobilbranschens alldeles egna dotcompsykos. Samma dåraktiga framtidsprognoser, samma höga spel med andras pengar – och delvis samma aktörer som i dotcomkraschen.

Under en lika kort som febrig period kring år 2000 släppte alla ekonomiska spärrar i mobilbranschen. En rad stora mobiloperatörer åderlät sig själva på ohyggliga mängder pengar för att få en plats på 3g-marknaden. Operatörer, exempelvis Vodafone och finska Sonera, förköpte sig på 3g-licenser på frekvensauktioner runt om i Europa för sammanlagt cirka 1 000 miljarder kronor.

I Sverige var pengarullningen minst lika intensiv. Men här övertriumfade operatörerna i stället varandra med extremt kostsamma och orealistiska löften om 3g-nätsutbyggnad.

När mobiloperatörerna kastade som mest pengar omkring sig under 3g-boomen stödde de sig på berusade affärsplaner där man tänkte sig den genomsnittlige mobilkunden skulle köpa 3g-tjänster för upp till 1 000 kr per månad.

Efter berusning kommer baksmälla. Stora delar av mobilbranschen kastades ner i en kris som blev lika djup som långvarig. Flera operatörer var nära att stryka med. Ericsson tvingades ner på knäna.

Hade det inte varit för det berg av pengar som brändes under 3g-boomen, skulle mobilsamtalet i alla lägen varit billigare än fasta telefonen i dag. Det tror jag i alla fall.

Hela denna feber orsakades av en enorm övertro på 3g-nätens genomslag.

För svenskt vidkommande är den 1 september 2000 ett nyckeldatum. Vid lunchtid denna dag drar vad som mest liknar en samling larmande gatgycklare in på Stureplan i Stockholm. Det är företrädare för olika företagsgrupperingar som tävlar om att dra till sig flest fotoblixtar när de lämnar in sina 3g-ansökningar till PTS.

En veteranbil sladdar in framför entrén och Framfabchefen Jonas Birgersson och chefen för mobiloperatören Orange kliver ur. Brett leende släpar de ut en spekulativt designad skattkista som sägs innehålla en 3g-ansökan. De båda herrarna utlovar obekymrat att bygga ut 3g i hela Sverige i rekordfart. Ett stort huvudkontor för 3g-satsningen ska byggas i Malmö.

Bakom den muntra fasaden denna dag har problemen redan börjat torna upp sig. Bara två månader senare är Jonas Birgersson borta från vd-stolen och Framfab är på väg mot undergången.

Tidsmässigt befinner vi oss mitt i dotcomkraschens mest intensiva skede. Samtidigt 3g-ansökningarna lämnas in har dotcombolagen börjat falla samman som korthus.

I Framfab pågår just kring detta datum en massiv insiderförsäljning där nästan hela företagsledningen, dock inte Jonas Birgersson själv, säljer egna Framfabaktier för närmare en kvarts miljard kronor. Väldigt lägligt ska det visa sig. För bara några veckor senare går bolaget ut med en vinstvarning som försätter aktien fritt fall.

Men det generösa utbyggnadslöftet tar skruv på PTS och Orange/Framfab-grupperingen blir en av dom som får en 3g-licens. Men Telia, som gjort en nyktrare utbyggnadsplan, blir inte belönade. De blir helt otippat utan 3g-licens. Telejättens chefer är chockade och totalt bringade ur fattning när nås av det ”otänkbara beslutet”. Teliachefen Marianne Nivert storgrät i tv.

Oranges 3g-satsning spricker som en såpbubbla i redan samma ögonblick som den ska omsättas i praktik. Satsningen leds av en outgrundlig britt vid namn Jeremy Sell. Han försöker hålla skenet uppe i det längsta. Men plötsligt försvinner han ur landet. Utan att vare sig något huvudkontor eller 3g-nät setts till.

Det operatörer som trots allt byggde 3g-nät i Sverige kunde givetvis inte leva upp till alla rundhänta utbyggnadslöften. PTS-chefen hade redan från start hotat gigantiska böter för den operatörer som bröt sitt löfte.

Dilemmat löste sig slutligen på det där typiskt pragmatiskt svenska viset. När åren gått och tidsavståndet desarmerat frågan tillräckligt, beslutade PTS 2006 att operatörerna helt sonika skulle slippa böterna.

Fakta

Ett decennium har gått sedan it-bubblan sprack. I en serie artiklar går CS igenom vad som hände och vad det betyder för oss idag.

Del 1: Dotcom-profilerna - tio år efter kraschen

Del 2: 3g-boomen - mobilbranschens egen dotcompsykos

Del 3: I slutet av en ny bubbeltid?