Journalisten gör en intressant koppling till elakheter i sociala medier: alla vill ha makt och ser till att få det genom att skriva ner andra på nätet eller misshandla någon och sen publicera bevisen så hela världen kan se. Superintressant.

Tyvärr slutade analysen i DN där, med ett konstaterande att nuförtiden är folk elaka.

De senaste åren har vi hört en lång rad vittnesmål om den ondskefulla tonen i sociala medier. Det blir väldigt tjatigt. Vi har fattat. Det handlar om makt.

Fast varför vill man ha makt? Där har vi den intressanta att frågan. Hur kommer det sig att alla jagar makt? Förut var det väl bara politiker och brukspatroner?

Det var den analysen jag hoppades på halvvägs in i DN-texten eftersom den gjorde det där intressanta tidshoppet som tar oss utanför den allmänna utvecklingspessimismen, det går utför med mänskligheten.

Kopplingen till Carina Rydbergs minne från det ögonblick hon kom på att det ger makt att skriva om folk är genialisk.

Jag skulle till och med säga att den förklarar hela fenomenet näthat. Vi får makt när vi skriver om folk och ju elakare vi skriver, desto större blir vår makt.

Fast varför vill vi ha makt och varför är maktbehovet så stort i dag? Behovet är nog inte större i dag, det bara känns så. I och med att hatet började använda nätet fick vi syn på det på ett annat sätt.

En snabb och slarvig titt på samhällsutvecklingen ger stöd för denna teori. Man kan säga att västerlandet systematiskt har motarbetat pennalistiska system under en längre tid.

Även där vi inte har lyckats driva ut övermakt och övergrepp har vi lyckats förmedla tanken att alla är lika mycket värda och därför har rätt till makt över sitt liv.

Behovet av makt har alltså inte ökat, det är bara frisläppt. Fler människor vet om att de har rätt att må bättre, styra mer över sina liv, bli mindre förtryckta än de faktiskt är.

Kombinera den medvetenheten med en arena där i princip alla kan uttrycka i princip vad som helst och vi har en krutdurk på väg att explodera eller en fantastisk demokratisk drivbänk där det växer så väggarna knakar, beroende på hur man väljer att se det.

Själv är jag i det närmaste religiöst optimistisk inför framtiden och historien ger mig god anledning.

Det är inte rimligt att tänka sig att tiderna och människan blir sämre och sämre.

Det finns inga som helst belägg för att det går utför med mänskligheten. Däremot finns det en populär föreställning om att allt blir sämre hela tiden, men den föreställningen har funnits sedan åtminstone antiken, så det är inget nytt.

Alltså är det dags att sluta beskriva samtiden i termer av näthat och i stället fortsätta resonemanget. Vi vet att unga i dag vill ha makt, tar sig makt.

Fast varför vill man ha makt? Varifrån kommer hatet och vart tar det oss?

Varför ser vi grupper som normalt inte har talutrymme tala fritt från en global arena?

Jag ryser av förväntan inför dessa resonemang. Vi kan vara något viktigt på spåren.