Det ska tydligen till en ensam entreprenör för att visa svart på vitt hur svenska myndigheter använder sina pengar. För det är idén bakom nylanserade Govdata.se, en webbtjänst som låter vem som helst söka bland häpnadsväckande 30 miljoner fakturatransaktioner från de senaste sex åren.

– Jag har länge varit intresserad av offentlig information och hur man kan använda den för att göra samhället bättre, säger Jonas Lejon, skapare av Govdata och tidigare uppmärksammad för mikrobloggtjänsten Bloggy.

Med Jonas Lejons hjälp har CS satt Govdata på prov. Via flera körningar i transaktionerna har Govdata kunnat leverera en bild av vilka it-företag som är de största leverantörerna till staten. Siffrorna är inte heltäckande – 70 myndigheter ingår och tidsperioden för vår körning är de tre första kvartalen 2009 – men talar ändå ett tydligt språk.


Vill öppna. ”Många entreprenörer vill bygga tjänster kring offentlig information, men det verkar inte som myndigheterna förstår att de skulle vinna på det”, säger Jonas Lejon, mannen bakom Govdata.se.

Logica är klart störst, följt av IBM och Capgemini. Enligt Govdata har Logica 2009 fakturerat över en halv miljard kronor och IBM över 300 miljoner.

Tjänsten tillåter än så länge inte helt fri tillgång till informationen, men sökningar på företag och myndigheter kan göras gratis.

Det går enkelt att se att Regeringskansliet under Q1–Q3 2009 betalat 85 miljoner kronor för datatjänster, att Arbetsförmedlingen betalat 125 miljoner och Polisen 181 miljoner under samma period. För att nämna några exempel.

Uppgifterna har Jonas Lejon fått ut på elektronisk väg, som enorma rådatadumpar från de Agressosystem som de flesta myndigheter använder för sin ekonomihantering. Han har själv fått lista ut hur informationen är uppbyggd och därefter bygga egen databas som klarar att svara mot en webbtjänsts krav på snabbhet.

– Det är otroligt mycket information så det är svårt att hantera i realtid, det har varit en utmaning.

Fullständiga utdrag från Govdata kostar pengar i dagsläget, men ambitionen är att skapa ett så kallat api så att andra webbutvecklare kan dra nytta av informationen i databasen. Och just api:er är något som Jonas Lejon efterlyser från staten för att få fart på tjänsteutvecklingen kring offentliga data.

– Det är inte så mycket som krävs för att förbättra situationen. Öppna api:er mot de system som redan finns skulle räcka, tekniskt sett. Men samtidigt räcker det inte med tekniken, det måste komma krav uppifrån eftersom myndigheterna är så ovilliga att öppna sig.

Fakta

Logica 558,2 mkr

IBM 303,4 mkr

Capgemini 179,4 mkr

Recall 74,8 mkr

Accenture 67,8 mkr

Atea 66,4 mkr

HP 58,1 mkr

Fujitsu 55,3 mkr

Steria 51,9 mkr

Crayon 44,5 mkr

Oracle 33,7mkr

Cybercom 31,4 mkr

SAP 31 mkr

Proffice 30,5 mkr

HiQ 29,9 mkr

Tieto 28,5 mkr

Ework 28,2 mkr

Caperio 27,9 mkr

Know IT 27,5 mkr

Microsoft 18 mkr

Siffrorna avser Q1–Q3 2009 och gäller 70 myndigheter.
Källa: Govdata.se