IT-chefen
Kommer 2005 att bli ytterligare ett i raden av mörka, dystra och eländiga år för IT-chefen? Nej! Nu får det vara nog.

IT-chefen gör comeback
Efter att i slutet av 1990-talet ha varit stjärna på företaget fick IT-chefen se sig bli omsprungen av ambitiösa verksamhetschefer som också ville ha ett finger med i spelet.

Verksamheten blev beställare, systemägare och gudvetallt. IT-chefen har varit mer eller mindre gisslan på ledningsgruppsmötena. Inget att säga till om men ändå ett stort ansvar att leverera allt det som faller verksamheten in.

Nu är det slut på det. Med en större IT-budget i plånboken och betydligt större möjligheter att anställa fler och dra igång nya utvecklingsprojekt är det dags för IT-chefen att återta initiativet.

När det är dags för nyutvecklingsprojekt av en lite tyngre kaliber blir IT-avdelningen äntligen mer rådgivare än vaktmästare.

Som "kund" står verksamheten självklart i fokus även fortsättningsvis. Men visst är det trevligt att verksamhetens olika företrädare blir lite mer medvetna om sitt beroende av att IT-avdelningen ställer upp. Och dessutom att de känner lite mer tacksamhet över jobbet IT-chefen gör.

2005 blir året då just det inträffar.

Det blir också året då självförtroendet återvänder till IT-chefen.

Decentralisering är inne
Tro det eller ej. Pendeln har svängt – igen! Om vi har upplevt en centraliseringstrend under några år är det nu decentralisering som gäller.

Visst samlas informationen på gemensamma platser. Och visst kan trender som virtuella servrar underlätta administrationen av systemen.

Men allt ska inte in till mitten av företaget. I stället handlar det om integration av olika system med en gemensam infrastruktur som grund.

Drömmen är vacker nog. Det vore givetvis förnämligt om allt – information, processorkraft, lagringsutrymme – fanns på en central plats. Men det har visat sig vara en svår nöt att knäcka. Så svår att företagen nu ser sig nödgade att välja en pragmatisk lösning i stället för en utopisk.

Låt varje dotterbolag ta hand om sina egna system och satsa krutet på rätt integrationsverktyg i stället. Kanske inte lika vackert, men det fungerar i alla fall.

Styra rätt blir hett
Visst har det varit ordning och reda på de flesta IT-avdelningar även tidigare. Men i år måste IT-chefen kunna dokumentera denna ordning. Det kan handla om regelverk, det kan handla om en verksamhet som kräver besked om vad man betalar för.

I USA kallas detta governance, på svenska rätt och slätt styrning. Men styrning i det här sammanhanget handlar inte bara om finansiell styrning, utan om att hitta nyckeltal som på ett smart sätt beskriver hur verksamheten utvecklas. Bpm, business performance monitoring, är ett exempel. Det är delvis en följd av stenhårda nya lagkrav, såsom exempelvis Sarbanes-Oxley i USA.

Men det handlar i minst lika stor utsträckning om nya metoder för styrning och uppföljning av verksamheten, exempelvis benchmarking, balanserade styrkort och annat som kan användas för att ha koll på verksamheten.

Trenden innefattar även asset management, alltså hantering av företagets IT-tillgångar, från hårdvara till personal på IT-avdelningen. Här lanserar även programföretagen nya verktyg, exempelvis för att följa upp och planera för personalens utbildning.

Det som kan mätas blir också det som blir gjort, brukar man säga. I år gäller det även på IT-avdelningen.

Offshoring blir smartare
Trenden att lägga ut drift och utveckling till framför allt Östeuropa och Asien fortsätter. Hög utbildningsnivå och låga kostnader lockar.

Men allt går inte att lägga ut. Ibland är närheten till verksamheten så viktigt att det inte låter sig göras att driva ett system från Indien eller ens Tjeckien.

Kulturkrockar leder ofta till kommunikationsmissar, med förseningar och fördyringar i projekten som följd.

Detta leder till att vi kommer att se en helt ny sorts outsourcing: låt oss kalla den smart offshoring.

Smart offshoring handlar om att ha bättre planering av de projekt som kontrakteras ut till lågkostnadsländer. Inte sällan kommer dessa kontakter att ske genom mellanhänder.

En helt ny nisch växer fram: offshoringmäklare. Här finns både specialiserade aktörer och konsultföretag som fungerar som förmedlare och mellanhänder i upphandlingarna.

De stora aktörerna inom offshore outsourcing blir inte användarna, utan jättar som IBM, HP och Accenture. I Sverige är de stora aktörerna Tietoenator, WM-data och andra konsultföretag, samtidigt som indiska jättar som Wipro, Tata och de andra fortsätter sin expansion.

Kina blir starkare på Indiens bekostnad, inte minst på tillverkning och med draghjälp från prestigeaffärer som IBM-Lenovo.

Räkna med att offshoretrenden fortsätter under året. Och räkna med att den kommer att ta nya vändningar.

Intäkterna i fokus
Länge har kostnadspress gällt. Att investera i system för att skapa intäkter har inte varit i ropet sedan i slutet av 90-talet. Kraschade webbprojekt i miljardklassen satte stopp för alla glädjekalkyler. Under hela lågkonjunkturen gällde det att spara, spara och spara. Fokus har legat på effektivitet, återbetalning och produktivitet.

Men nu vänder investeringarna uppåt. Begreppet roi, return on investment, förändras från att gälla själva investeringen och kostnaden till att betona den återbäring som investeringen leder till.

Detta medför inte bara att mer pengar läggs på IT, utan även att kraven ökar på att de system som utvecklas verkligen ska bidra till företagets tillväxt.

Det kan leda till att crm, kundvårdssystem, får ett uppsving. Att ha koll på vilka kunder som är lönsamma och att ta hand om dessa på rätt sätt kommer att vara en allt viktigare uppgift.

Men kundvård är bara en aspekt. Det handlar också om att klara av allt från distribution till försäljning.

Följden blir att vd:n i många företag börjar ställa krav på att IT-chefen ska bidra till förbättrad kundservice, ökad produktivitet i försäljningen, samt effektivare marknadsföring och produktutveckling/tillverkning.

Teknikern
Årets viktigaste tekniktrender stavas inte bara sip, soa och spam. Vi har ytterligare fem heta kandidater.

Besparingsverktyg
Först hette den här trenden "administration av allt". Vi kommer att administrera alltmer och med allt bättre verktyg. IBMs Tivoli eller HPs Openview är bara två exempel på produkter som kommer att få större plats och bli allt viktigare 2005.

Men trenden är bredare. Skälet till att många IT-avdelningar vill få bättre administrationsverktyg är att det ger en möjlighet att få koll på kostnaderna. Och allt som kan ge just kontroll på kostnader – och allra helst sänka dem – är något som kommer att premieras.

Därför kommer alla verktyg, alla system och allt annat som kan ge besparingar att vara värt besväret. Oavsett om det handlar om stora systemövervakningsplattformar eller något nischat verktyg som vi aldrig hört talas om.

Bättre autopilot
System som läker sig själva har varit en dröm för många. Men kanske, kanske blir det mer av den varan i år.

Tekniken finns där. Det är inte omöjligt att få en server att på egen hand boota om ifall något gått snett. Och den sortens teknik blir också allt vanligare och byggs in i allt fler sammanhang.

Vi kommer inte att slippa den mänskliga faktorn, men system som kan gå på autopilot kommer inom kort att bli lika smarta som de som sköts av oss dödliga.

Det kan oroa en och annan, men vinnarna blir alltid de som ser till att dra nytta av möjligheterna. Inte de som väljer att sätta sig på tvären.

Mer virtuellt i år
Vi har virtualiserat en hel del redan. Lagringen exempelvis. Det har underlättat administration och gjort inköpen billigare.

Nu är tiden mogen för servrarna att också arbeta tillsammans. Flera företag erbjuder stöd för att hantera processorkraften smartare. Och under året kommer vi att få se alltfler IT-avdelningar som testar tekniken.

Om den håller blir en annan fråga.

Dags för skivlagring

Banden fick sällskap av diskminnen för länge sedan. Dessa två regerar i dag på företagens lagrings- och backupavdelningar. Men olika former av optiska medier, såsom cd-skivor, dvd-skivor och deras efterträdare, tar allt mer plats. Tekniken är lovande och erbjuder stort lagringsutrymme på liten yta.

Nästa år får vi hålla ögonen på de nya lagringsmedierna och deras intåg. Vi tror att IT-avdelningarna kan ta dessa till sitt hjärta riktigt kvickt.

Nätträngseln borta
Alltfler flyttar alltmer till nätet. Det kan handla om ip-telefoni, som ska köras i företagets vanliga nät. Det kan handla om lagring, eller backup som tas på distans och körs över befintlig infrastruktur.

Och nätet har länge varit en trång sektor. Framför allt för röstkommunikation, som inte varit van vid att behöva knuffas med trist datakom. Men 2005 år tror vi blir året då näten faktiskt blir så bra att de inte längre kan anses vara den största flaskhalsen. I stället flyttas fokus mot annat.

Den stora frågan är hur lång tid det tar. Vi är optimister och tror att troget arbete med nätets infrastruktur börjar ge frukt i år.

Medborgaren
Teknikutvecklingen kommer att fortsätta att förändra vårt samhälle under året. Både på gott och på ont.

Vi lägger ner upphovsrätten
Brott mot upphovsrätten är vanligare än klotter på husväggar, och svårare att stoppa.

Allt digitalt kan kopieras enkelt och felfritt. Digitalt är idealiskt för massdistribution. Skivbolagen insåg det och bytte lp mot cd. Filmbolagen insåg det och bytte vhs mot dvd. Ungdomarna har insett det och bytt skivbutik mot fildelning.

Klottret lär oss att skadegörelse inte stoppas med moraliserande, särskilt inte när det finns sprayfärg att köpa. Upphovsrättens enda hopp är att bolagen slutar att sälja sprayfärg. Återgår till analogt alltså. Och det kommer inte att hända.

Musiker, kompositörer, skådespelare och manusförfattare ska inte arbeta gratis. De ska ha betalt. Det får de inte genom spektakulära rättegångar mot piratkopierare. Upphovsrätten är bunden till överspelad teknik och måste göras om.

2005 blir året då vi byter taktik och då musik-industrin äntligen slår in på ett nytt spår när det gäller att få betalt för sitt arbete.

Mörkt år för integriteten
Allt sparas. Vi lämnar elektroniska spår när vi ringer, mejlar och surfar och inte ens tiden får sudda ut spåren. EU vill att allt ska sparas.

Vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser. De kallas för terroristbekämpning och brottsutredning. "Den som är hederlig har inget att frukta." Den som protesterar verkar suspekt. Vad har han att dölja?

Bidrar kartläggning av våra telefonsamtal till kampen mot terrorismen? Har de personer som läser vår e-post någon integritet? De står över rättvisan och vet om det. Kan vi stämma dem om vi blir stämplade som terrorister för att vi skickar pengar till Eritrea?

Säkerhet kräver fältarbete, ögonkontakt och erfarenhet.

Det kan inte bytas mot snokande i allas privatliv. Se hur det gick för DDR. Vi blir av med integriteten och får inget i utbyte.

Året som kommer lär gå till historien som ytterligare ett år då vår integritet devalverades.

Kaos bland fjärrkontrollerna
Drömmen om prylen som gör alla andra prylar onödiga kommer fortsätta att vara just bara en dröm.

Under 2005 blir det ännu fler spännande manicker att ha i bilen, på kroppen, på jobbet och framför allt i hemmet.

Och trots att leverantörerna lovar att allt blir enklare när prylarna nu lär sig prata med varandra så blir det inte så.

För vad är det jobbigaste med den nya tekniska grejen man skaffar sig?

Att lära sig hur den fungerar? Knappast, trial and error har utan problem ersatt manualen.

Att sköta den? Icke, allt funkar ju och skulle det gå åt skogen är det ju bara att köpa en ny.

Nej, det jobbiga är strulet runt omkring: kabelhärvan i hörnet, backupen som inte blir av, laddaren som inte är där den ska och så förstås trängseln bland fjärrkontrollerna.

Dagens i-landsproblem, javisst.

Drömmen om en central smart maskin som håller koll på alla andra maskiner kommer fortsätta att leva. Inte minst från leverantörerna som kommer att predika frälsning genom just deras nya pryl, system eller teknik.

Men det kommer inte att funka. Det blir aldrig färre prylar att hålla reda på, det blir fler. Men det blir kul.

Bloggarna dör
Årets ord 2004 blev "blogg", i alla fall om man får tro det amerikanska ordboksförlaget Merriam-Webster.

Nästa år blir det troligen tvärt om: ett rejält bakslag.

Inget talar för att explosionen av bloggar kommer att lyckas hålla intresset vid liv. Vem ska man lyssna på? Vem skriver något vettigt? Vem står ut?

Jo, vi vet. Vi talar i egen sak. Tidningarna är och förblir ett filter och en källa som ser till att hålla koll på alla andra källor.

Alla bloggar kommer inte att somna in i tysthetens dvala. Vissa är och förblir auktoriteter som många vill lyssna på. Men tro inte att din lycka är gjord bara för att du drar igång en egen blogg.

Hur många var det inte som byggde egna hemsidor när det begav sig? Alltför många, om du frågar oss. Historien upprepar sig i år.

Kaoset blir än värre
Nu har vi några år tagit mängder av digitala bilder. Vi har mejlat, filmat och skickat junk till släkt och vänner. Och nu börjar vi även samla på oss tv-program på hårddisken.

Men tids nog börjar man ställa sig den naturliga frågan: var har jag allt? Hårddisken är lika stor som en höstack och du letar efter nålen. Det känns ibland som om man letar efter räkan i Atlanten.

Kommer det att bli bättre i år? Kommer Googles eller Microsofts sökmaskiner att hjälpa oss att bringa ordning och reda i vårt informationskaos?

Nej, tvärt om. Det blir bara värre. Våra hårddiskar kommer att fyllas med mer och mer och det blir allt svårare att städa eller organisera.

Det enda man kan göra är att säkerhetskopiera och hoppas på det bästa.

Verksamhetschefen
Företagsledningen blir bara mer och mer beroende av IT. Något de tidigare inte alltid velat kännas vid. Men nu blir det ändring på det.

Nya studieresor
Länge har nyfikna företagsledare sökt sig till Silicon Valley och San Francisco för att skåda ljuset. Och nog är den amerikanska västkusten ett bekvämt resmål.

Men nästa år blir det dags att söka sig till nya utposter. Vem talar numera om Silicon Valley och på allvar menar att det är här det mest spännande händer? I år blir det Bangalore i Indien eller Peking i Kina som blir föremål för de viktigaste studieresorna.

Och det gäller inte bara för dem som behöver drifta eller utveckla sina system i något låglöneland. Nej, Kina och Indien kommer att vara intressanta av fler skäl.

För det första kommer de att bli väldigt viktiga marknader i sig själva. Kina kommer inte bara att exportera saker till väst, de kommer troligen att köpa in lika mycket själva. För det andra kommer dessa länder här regionen att stå för kanske den mest spännande innovationen de kommande åren.

Räkna med att köpa in lite nya kartböcker till kontoret.

Allt tuffare beställare
Vi tror som sagt att IT-chefen tar för sig ordentligt nästa år – det är kanske den viktigaste trenden för IT-chefen nästa år. Han kommer att bli tuffare vid förhandlingsbordet och kommer att kunna ställa bra motfrågor när verksamheten vill ha mer för mindre.

Men det är bara något som de goda beställarna inom verksamheten har gått och väntat på. Nu blir det förhandlingar på allvar. Kraven på IT-avdelningen blir alltså nu både realistiska och genomförbara. Verksamheten lär inte vara sen att utnyttja sin egen kunskap om IT-frågorna.

Priset lär inte bli en krona högre än nödvändigt. Och är man inte bäst i klassen lär man få veta det.

Företagsledningen ser den professionella IT-avdelningen som en chans att få ut mer av sin IT-avdelning för mindre pengar.

Det lär leda till en hård match vid förhandlingsbordet. Utgången är dock oviss.

Autoadministration
Det blir smidigare för alla när de anställda går över till att administrera sig själva i företagets intranät/affärssystem. För de anställda innebär det att de själva i systemet fyller i tidrapporter, ändrar personuppgifter, kollar lönespecen och anmäler sig till utbildningar.

För företagsledningen innebär det kostnadsbesparingar. Den redan bantade personalavdelningen går att minska ännu mer när de mänskliga personaladministratörerna till stor del kan ersättas med IT-system. De som är kvar kan ägna mer tid åt det strategiska personalarbetet, bland annat att utveckla personalen och stötta cheferna i hr-frågor.

Delad risk och vinst
Betalningen av projekt går från fast pris och timdebitering till att leverantören börjar dela risker och vinster i projekten med kunderna. Om projekten inte infriar målen får de mindre betalt. Överträffas målen får leverantören mer pengar i plånboken.

För leverantörerna hägrar möjligheten att ta en större bit av kakan om projekten utvecklas väl.

Eftersom denna trend är styrd av användarnas krav är det först när de på allvar börja efterfråga riskdelning som det faktiskt blir verklighet. Det sker under året, när flera projekt startas där risk- och vinstdelning får en betydande roll.

Populärast blir detta allt i stora och svårdefinierade projekt, där slutresultatet är osäkert. I mindre och väldefinierade projekt är det dock de gamla betalmodellerna som gäller.

Gränserna suddas ut
Länge har det talats om att koppla upp sig mot partner, kunder och leverantörer. Bortsett från gigantiska e-marknadsplatser och mindre projekt inom exempelvis e-fakturering har mycket lite skett i praktiken.

Detta ändras under året, så uppkoppling mot andra företag blir högprioriterat. Ett av de områden där uppkoppling sker är logistik, där företagsgemensamma logistikkedjor blir ett av de hetaste områdena.

En aspekt av detta är företagsöverskridande processer. Här sker även enormt mycket inom integration, web services och e-etiketter.

Ett osäkert kort är rfid som ligger någonstans mellan hype och bubbla. Här blir det upp till bevis för amerikanska butiksjätten Walmarts mångmiljardprojekt för att knyta ihop de 100 största leverantörerna med hjälp av rfid. Om projektet misslyckas och leverantörerna inte lyckas hitta gemensamma standarder, finns risk att rfid som trend hamnar i frysboxen.

Men helt klart har ökat informationsutbyte mellan företag framtiden för sig om leverantörerna sköter sina kort rätt.

Fakta

Amerikanska Forty Media spår nästa års webbtrender:

Nya idéer. Mycket detaljer. Proffsigt utförande.

Gammeldags snirklig typografi och grafik. Inte svalt och luftigt, utan på gränsen till plottrigt.

Teknolooken med grått och stålblått avvecklas, liksom klarrött. Webbsidorna blir färgrikare.

Årets färg blir brunt.

Årets typsnitt blir Arial. Verdana är fult. Rubriktypsnitt får seriffer.

Webbdesign och tabeller kan inte nämnas samma dag. Flashanimationer till små detaljer, inte till helsidor.

Avvikelser från grundupplägget blir vanligare.

Problemet med samlad hantering
av webbsidor kvarstår. Det hierarkiska sättet att ordna sidorna lever kvar.

Bloggar får ny form. Inläggen behöver inte stå i tidsordning längre.

Webbformgivarna får jobba hårt men kunderna får bättre och snyggare webbsidor. Förstås.
Källa: www.fortymedia.com