Alla vi förståsigpåare rynkade på näsan, sedan kunde vi välja mellan att docera om skillnaden eller att betrakta syndaren som obotligt fall och tiga still.

Nu har tonåringar börjat säga ”min data” när de menar datorn.

Jag tror mig veta att tonåringarna gör så med vilje.

Att säga ”dator” betraktas som hopplös nördighet.

Riktiga nördar kontrar med att hålla på distinktionerna och missar inte en chans att korrigera.

Dator är ett svenskt ord, påhittat av professor Börje Langefors, nyligen bortgången. Han slog ihop data- som i datamaskin med sista halvan av ord som motor och traktor. På svenska har dator blivit standardtermen, men varken danskar eller norrmän har tagit upp det. Men på lettiska heter det dator – jag vet inte om letterna har importerat ordet från oss eller om en lettisk Börje Langefors hittat på det.

Hela ordkomplexet med data och dator är en tidkapsel från 1950-talet.

När de första datorerna i Sverige byggdes för 60 år sedan kallades de för kalkylatorer, till exempel Binär elektronisk sekvenskalkylator, förkortat Besk.

Kalkylator är ju en rak översättning av engelska computer.

Varför heter det inte kalkylator fortfarande?

Det beror på en marknadsföringsmanöver från IBM. Företaget hade tillverkat mekaniska hålkortsmaskiner i decennier när datorerna kom. IBM insåg snabbt att datorerna kunde göra under med hålkortshanteringen. Behåll era gamla hålkort och stoppa in dem i våra computers så kan ni skriva ut fakturor och sköta kundregistret med automatik.

Men IBMs marknadsförare gillade inte ordet computer. De första datorerna utvecklades ju för avancerade beräkningar som kryptering och beräkning av artilleribanor. För att sköta dem borde man ha doktorerat i matematik.

Det var inte lätt att övertyga företag att de behövde programstyrda elektroniska kalkylatorer med åtföljande doktor i matematik för att skicka räkningar och sköta kundregistret, det klarar man med de fyra räknesätten.

Så IBM började tala om data processing, vilket lät mindre överväldigande. På svenska blev det databehandling.

I USA fick maskinerna ändå heta computers, men i svenska infördes ordet datamaskin. Ett tag hette det elektronhjärna, ett ord som teknikerna avskydde.

Det hade varit praktiskt om vi hade behållit terminologin från de första svenska maskinerna och kallat datorer för kalkylatorer.

Fast ordet kalkyl har genomgått en betydelseförskjutning och betyder numera överslagsberäkning. ”Vi gör en kalkyl på kostnaden för huslånet.”

Varför hade det varit praktiskt med ordet kalkylator?

Jo, därför att då hade vi kunnat göra en enkel översättning av engelska computing. Det finns grid computing, cloud computing, distributed computing och jag vet inte vad.

På svenska har vi bara databehandling att ta till för computing, och det låter i mina öron som något från en statlig utredning från 1970-talet.

Tänk om vi hade kunnat säga ”molnkalkylering”, och då menar jag för cloud computing, inte glädjekalkyler för huslån.