Ett vanligt misstag många gör är att påbörja förberedelserna för lönesamtalet för sent. Ofta så sent som en halvtimme eller en timme innan.

Egentligen börjar lönesamtalet redan vid det senaste lönesamtalet, enligt Jaime Aleite, löneexpert på fackförbundet Ledarna.

– Då får du en vink om förbättringsbehov och förväntningar. Men utvecklingssamtalet är det grundläggande. Då får du veta vilka prestationskraven på dig är, säger han.

När det handlar om lönerevision är det bara prestation som räknas och det är det som lönen ska avspegla.

Den som kopplar sina löneönskemål till utvecklingssamtalet har ett bra utgångsläge.

– Då är det svårare för den andra parten att spela bort korten. I lönesamtalet blickar man tillbaka på det som sades i utvecklingssamtalet och följer upp om målen har uppfyllts, och på vilket sätt.

Om du uppfyllt det ni kom överens om vid utvecklingssamtalet är det lättare att motivera en höjning. Kanske har du dessutom inte ”bara” uppfyllt målen utan också förbättrat kommunikationen med medarbetarna eller varit mer serviceinriktad mot kunderna?

För den som under året har fått mer krävande eller avancerade arbetsuppgifter är det rimligt med en löneförhöjning som motsvarar de nya kraven, enligt Jaime Aleite.

Diskussionen ska utgå från prestationen. Som anställd måste du motivera ditt löneanspråk tydligt.

– Det ska inte fungera inte så att chefen lägger fram en låg lön, den anställde kontrar med ett högt bud och sedan möts man på halva vägen. Det leder bort från bedömning och belöning för prestation och påminner mer om kohandel än ett lönesamtal.

Den som är osäker på löneläget inom sitt område bör stämma av via statistik från fackförbunden eller Statistiska centralbyrån. Eftersom löneskillnaderna för samma typ av jobb kan variera mycket, särskilt inom it-branschen, kan det också vara bra att ofta stämma av med marknadsläget för jobb med liknande innehåll.

Samtidigt bör man vara försiktig med att jämföra sig med andra.

– Det är alltid farligt. Det är svårt att veta om de har en bredare eller djupare utbildning, eller om de har en erfarenhet eller spetskompetens som du inte har. Det är viktigt att vara självkritisk så att man bygger upp en realistisk bild.

Att hota med att säga upp sig om man inte får den lön man vill ha är inget han rekommenderar.

– Man kan ju få svaret att ”varsågod och gör det”. Och lyckas man driva igenom löneökningen under hot får man räkna med att samarbetet mellan er har får en törn.

Däremot är det viktigt att ha en plan B. Tänk igenom vad du gör om du inte får igenom dina önskemål. Vad är du nöjd med? Vad är du missnöjd med? Även om ni inte kommer överens har du som anställd alltid rätt att få din lön motiverad.

I lågkonjunktur måste man vara beredd på att höjningarna inte blir så stora. Jaime Aleite ger rådet att försöka se lönen långsiktigt. Om man inte får det man anser sig förtjäna kanske det inte värt att bråka om det. Går företaget dåligt kan det slå emot en själv att man inte uppfattas som seriös om man begär en jättehöjning.

– Signalera att du vill vara kvar men att du hoppas på en större höjning längre fram om du fortsätter att prestera bra. Du ger arbetsgivaren en chans men sätter ändå lite press framåt.

I stället kan man fundera på andra typer av kompensation som inte kostar så mycket. Det kan till exempel vara utbildning, mer ledighet, friare arbetstider, möjlighet att jobba hemifrån, eller ett eget eller större arbetsrum.

Fakta

  1. Koppla argumenten till vad ni sa om dina mål i förra lönesamtalet och utvecklingssamtalet.
  2. Var försiktig när du jämför dig med andra. De kan ha kompetens eller erfarenheter som du inte känner till.
  3. Ha en plan B om du inte får igenom dina önskemål.
  4. Se alltid till att chefen motiverar din lönenivå. Det har du rätt till.