Ikt står för ”informations- och kommunikationsteknik”.

På engelska heter det ict, ”information and communications technology”.

Det är en onödig långterm.

En gång var det möjligt att ägna sig åt informationsteknik utan att man nödvändigtvis behövde tänka på nätverk och internet, men den tiden är sedan länge förbi.

På Computer Sweden har vi använt förkortningen it åtminstone sedan början av 1990-talet, och vi har aldrig sett anledning att skilja informationstekniken från kommunikationen.

Nuförtiden är det nästan omöjligt. En dator utan nätverk och internet är lika användbar som en bil som står inlåst i garaget.

Termen informationsteknik har funnits åtminstone sedan 1980-talet och har gradvis tagit över. Förleden data- har ersatts med it-, och även it börjar bli slitet.

Företagsnamn som innehåller it är ”inte så himla heta i dag”, säger varumärkesexperten Katarina Sverdrup i Svenska Dagbladet, men vad som kommer i stället för it vet jag inte – det lutar nog mera åt bara i- än åt ikt.

Skillnaden mellan data och information har många försökt klargöra.

Informellt vill åtminstone jag tänka mig data som information som kan ordnas i strukturer som tabeller och kalkylark.

Data kan bearbetas med automatiska metoder av en dator: ”Ta talet som står i ruta B12 och multiplicera med värdet i ruta G2.” Om man bad en människa att utföra sådana beräkningar skulle hon snart tröttna och fråga vad multiplikationerna ska vara bra för.

Ibland finns sammanhanget bara i huvudet på den som gör beräkningen, som när man räknar ut tal med en räkneapparat.

Det är lätt att tappa tråden om man gör invecklade beräkningar med en enkel räkneapparat. I kalkylark kan man lägga in rutor med förklarande text, vilket gör att man kan göra mer komplicerade beräkningar innan man tappar tråden.

Observera att jag inte säger att data är något annat än information. Data är en typ av information, anpassad för strukturerade system som tabeller och databaser och möjlig att bearbeta med automatiska metoder.

Andra former av information är svårare att passa in i formella strukturer, men kanske också mer lättillgängliga för människor.

Ett uppenbart exempel är berättande text, men fotografier, kartor och diagram är också information.

Sådant kan visserligen också inordnas i strukturer och bearbetas med automatiska metoder, men nyttan av det är begränsad. Det brukar krävas handpåläggning.

Jag vet inte vem som införde termen informationsteknik, och inte heller vad motiveringen var, men min egen åsikt är att termens existensberättigande består i att den passar bra när vi talar om textdokument, bilder, ljud och video.

Det behövs inget k för kommunikation. Jag noterar att förkortningen ikt är mest populär i skolvärlden och i delar av EU-byråkratin, men it-företagen säger fortfarande it – om de inte letar efter ett nytt ord.