Halverade ledtider, 80 procent färre ändringar av pågående projekt och 75 procent fler leveranser än 2006 . De förbättringarna har nåtts på fyra år, fram till 2009, och kurvorna pekar fortsatt åt rätt håll.
Lägg till det att kostnaden för dålig kvalitet åtminstone halverats, med en dubbelt så stor installerad bas.
Den allra största vinsten är att man kan uppfylla kundernas behov på ett bättre sätt, alltså utveckla rätt produkter.
Är allt det möjligt för mjukvaruutveckling i en stor organisation?
På Ericssons affärsenhet Multimedia med drygt 1 200 utvecklare är det precis vad som har hänt. Förbättringarna har nåtts genom att man anammat agila principer för utveckling. Fast när förändringsarbetet inleddes 2004 figurerade inte ordet agilt i diskussionerna.
Det första steget var att minska storleken på utvecklingsprojekten. Den klassiska vattenfallsmodellen lämnades och i stället skapades ett processramverk som var baserat på fem principer.
Där ingår små projektgrupper, ständig integration och att skapa nya versioner av produkter i tremånadersprojekt.
Ett program startades i syfte att definiera och implementera ramverket i den globala organisationen. Då visste man inte hur väl detta var lämpat för introduktion av agila principer.
– Jag snubblade över det agila manifestet 2006 och det slog mig att det är så jag brukar tänka, säger Gunnar Heldebro, utvecklingschef på Ericsson Multimedia, som arbetat med att förändra utvecklingsprocessen.
Ericsson Multimedia har inte anammat någon agil metod rakt av, utan i stället skapat en egen utvecklingsmodell, eller ramverk, som heter Streamline development som innefattar sju tillvägagångssätt, eller practices, som är begreppet som används.
– Att vi arbetar med iterationer är implicit, säger Gunnar Heldebro innan han räknar upp tillvägagångssätten:
- Prioritering av vilka funktioner som ska utvecklas, planeringsspel och dagliga möten på stående fot påverkar hur projekten styrs.
- Parprogrammering och testdriven utveckling berör arbetet med att skriva koden.
- Lägg till detta återkommande demonstrationer av lösningar som skapats och så kallade restospectives, alltså utförliga reflekterande möten i slutet av iterationer.
När förändringsarbetet inleddes 2004 kom det sig av ett behov av att korta ledtiderna.
Det behovet drevs av det övergripande affärsmålet att bli bättre på att erbjuda lösningar som kunderna vill ha. Dessutom finns det ständiga målet att sänka kostnader i bakgrunden.
2005 inleddes arbetet med att stegvis införa nya arbetssätt. Redan efter ett år kunde man konstatera förbättringar.
Förändringsarbetet pågår fortfarande, till exempel med ett fokus på komponentbaserade arkitekturer, vilket passar väl ihop med den agila principen om ständig förbättring.
computersweden.se Twitter Facebook Nyhetsbrev
2 500 personer arbetar med produktutveckling på Ericssons affärsenhet Multimedia.
Hälften av dem arbetar med mjukvaruutveckling.
Det finns personal i Sverige, Nordamerika, Kina, Indien, Holland och Ungern.
Bland produktområdena märks lösningar för tjänsteleverans, annonshantering, betalningslösningar och sociala medier i mobilnät, samt för ip-tv.
Agila metoder för systemutveckling bygger ofta på att projekt bedrivs stegvis, i iterationer.
En iteration pågår typiskt under två till fyra veckor.
Den nya iterationen ska resultera i en körbar version av det system som utvecklas.
Till varje iteration prioriterar man vilka funktioner som ska utvecklas.
Agila metoder utmärks också av ett fokus på kommunikation mellan människor, snarare än dokumentation.
Med äldre så kallade vattenfallsmetoder börjar man med att skapa en fullständig kravspecifikation för att sedan utveckla systemet i ett svep.
