Den 22 december beslöt regeringen att strypa 600 miljoner kronor som var avsatta för kommunalt bredbandsbyggande 2005. Sveriges Kommuner och Landsting (före detta Kommun- och Landstingsförbundet) protesterar kraftigt mot beslutet. Detsamma gör Länsstyrelserna via Länssamverkan Bredband. Också Svenska Stadsnätsföreningen är mycket upprörda över beslutet. Dess ordförande Lars Hedberg har skrivit ett öppet brev till finansminister Pär Nuder.
– Det här är rena jävla bedrägeriet. Kommunerna har suttit och gjort planer och lagt ut pengar på konsulter. Pengarna som de räknat med får de inte nu. I stället säger regeringen: "Vi bara skojade, det blir inget", säger Lars Hedberg.

Personlig protest
Kommunförbundets ordförande Illmar Reepalu har personligen protesterat och han ska träffa Pär Nuder nästa vecka för att bland annat diskutera detta. Igår besökte Länssamverkan Bredband och representanter för Sveriges Kommuner och Landsting tjänstemännen på näringsdepartementet. Det var i samband med finanspropositionen för 2005 som det beslöts att alla anslag skulle frysas i budgeten för att spara pengar, däribland bredbandspengarna.
– Det här är inte att likna vid vanligt anslagssparande. Regeringen har lovat pengarna under en längre period, därför är det här synnerligen olyckligt, säger Peter Dahlström på Länssamverkan Bredband.
Beslutet fattades kollektivt av regeringen. Därför är det oklart just nu vilken minister som är mest ansvarig. Vissa har vänt sig till finansdepartementet, andra till näringsdepartementet. Källor till CS säger dock att biträdande näringsminister Ulrica Messing har blivit överkörd av Pär Nuder. Näringsdepartementet uttryckte också sitt missnöje under december. Pär Nuders pressekreterare Dan Svanell hävdar dock att Nuder inte har något med frågan att göra och att alla klagomål som når dem kommer att slussas vidare till Ulrica Messing.

Svårtolkat
Lika rörigt är det när man försöker reda ut hur länge beslutet gäller. Läser man texten kan man göra tolkningen allt från en månad till två år.
– Vi ska engagera oss mycket för att få till stånd en hävning. Nästa vecka ska vi gå ut med en snabbenkät till Länsstyrelserna, säger Peter Dahlström.
Klart är att det är kommuner i glesbygdslänen som drabbas värst. Vissa kommuner kan dessutom drabbas av indirekta effekter. Vissa använder de statliga pengarna för att få EU-pengar och dessa kommer nu att få problem.
Uppsala och Västmanlands län kommer att klara sig relativt lindrigt. Dalarna, Skåne, Jämtland och Västra Götaland är dock bland dem som berörs mycket. I Jämtland handlar det om 83 miljoner, i Dalarna 50 miljoner kronor.
– Många av våra kommuner sitter civilrättsligt bundna i avtal med leverantörerna som inte går att bryta. De tvingas nu ta stora lån och får räntekostnader att betala av, säger Anders Oksvald, ansvarig för bredbandsfrågor på Länsstyrelsen i Dalarna.
Som en lösning funderar länsstyrelsen på att omfördela de statliga pengarna och ta en del av dessa för att hjälpa kommunerna med räntorna. Då blir det å andra sidan mindre kvar till bredband.