I en rad artiklar det senaste året har Computer Sweden granskat Försvarsmaktens införande av ett nytt it-system, baserat på affärssystemet SAP.
Prio, som projektet heter, har dragits med införandeproblem, förseningar och höga kostnader. De kostnaderna visar sig nu vara rejält mycket högre än vad Försvarsmakten tidigare sagt.
Budgeten för hela projektet, där IBM är huvudleverantör, har angetts till 2,5 miljarder kronor. Det är inte hela sanningen. Sedan regeringen tagit Försvarsmakten i örat och krävt in en detaljerad redovisning framkommer det att totalkostnaden nu ligger på närmare 4 miljarder kronor.
Bland det som inte tidigare redovisats finns 150 miljoner kronor i förberedelsekostnader, en halv miljard kronor i kostnader ute i verksamheten och en halv miljard kronor för att hålla i gång gamla it-system.
Ovanpå det ligger dessutom en stor kostnadspost som Försvarsmakten inte vill offentliggöra.
Det nya it-systemet klarar fortfarande inte att hantera hemligstämplad information. Enligt Försvarsmakten ligger problemet inte i själva SAP-lösningen, utan i hårdvaran. Där krävs nu stora investeringar för att få systemet funktionellt.
Hur mycket det kommer att kosta är belagt med sekretess.
Computer Sweden har under våren begärt att få ta del av summan, men locket är på från högsta ort. Den 27 maj avslog regeringen CS begäran, på inrådan av Försvarsmakten.
Inte ens Statskontoret, regeringens egen granskande myndighet, har fått veta hur mycket pengar det gäller, mer än att det handlar om ”ett antal hundra miljoner kronor”.
Ytterligare en kostnad som ligger utanför Prioprojektet gäller så kallad datatvätt.
De datamängder som ska migreras från de gamla systemen till SAP-systemet måste kontrolleras och rättas till. Och det är mycket data – bara i ett av systemen, förnödenhetsregistret, finns 1,7 miljoner poster.
Hittills är bara några få procent av all data migrerad.
Kostnaden för datatvätten, som enligt Statskontoret lär bli betydande, ingår inte i Priokalkylen eftersom Försvarsmakten menar att den hade behövts göras oavsett systemskiftet.
Statskontoret, som följt projektet under flera års tid, anser att de kostnader som Försvarsmakten nu redovisat för regeringen är en ”anmärkningsvärt stor ökning” mot tidigare redovisningar.
Försvarsmakten hävdar å sin sida att projektet inte har blivit dyrare. Det är inte kostnaderna i sig som ökat, hävdar Försvarsmakten. Det är i stället fråga om ett antal kostnadsposter som först nu görs offentliga.
Inget tyder på att investeringarna i projekt Prio kan räknas hem under överskådlig tid.
Försvarsmakten beräknar nyttoeffekterna till 2,1 miljarder kronor fram till 2018, det vill säga hälften av de uppskattade kostnaderna.
Det står samtidigt klart att det ursprungliga målet med SAP-införandet, att svara på regeringens och riksdagens krav på en rättvisande ekonomisk redovisning, kommer att uppfyllas först efter 2012. Detta trots att överbefälhavaren fattade beslut om målbilden redan 2004.
Försvarsmakten har tidigare fått skarp kritik från Statskontoret för brister i styrning och verksamhetskoppling i SAP-projektet. På det området har Försvarsmakten nu förbättrat sig, konstaterar Statskontoret i sin senaste rapport till regeringen. Bland annat har en ny chefsroll med helhetsansvar för projektet införts, och linjeverksamheten har involverats mer. Fortfarande finns dock stora risker i det fortsatta arbetet, anser Statskontoret.
