Första nyheten som fångar läsarens uppmärksamhet är ”IBM åter på jaktstigen”, en rubrik som mycket väl hade kunnat gälla i dag. Artikeln handlar om att den urgamla blå dinosaurien har förvandlats till ett smidigt lejon:
”1982 röt lejonet. Efter det kommer djungeln aldrig att bli som förut”, förkunnar en lyrisk reporter.
I början av 80-talet var IBM hårt härjat av antitrusträttegångar och hårdare konkurrens. Men IBM började nu resa sig ur askan och hade nyligen lappat ihop sina marknadsförings- och säljdivisioner till en fungerande enhet.
Just då, 1983, stod IBM starkt:
– IBM har utvecklas till en mer aggressiv, hårdslående, utsvulten och elak konkurrent, sade Ulric Weil, analytiker på Morgan Stanley.
Nya banor
Men sedan tog historien en annan väg. IBM började i mitten av 80-talet vittra sönder till en federation av löst sammanfogade dotterbolag.
Efter mångmiljardförluster tvingades år 1993, tio år senare, dåvarande vd:n John Akers bort. I stället tillträdde Lou Gerstner och IBM valde den strategi som företaget borde ha satsat på tio år tidigare: att agera som en enda stor leverantör mot sina kunder.
I nästa nummer, CS 2 finns beviset för att CS är äldre än persondatorn. I USA hade persondatorn visserligen funnits till allmän beskådan under minst ett år. Men lanseringen i Sverige dröjde till slutet av januari 1983.
Sedan följde pc-revolutionen Statskontoret spådde att det under 1983 skulle säljas mellan 15 000 och 20 000 ”mikrodatorer” i Sverige. För att jämföra såldes 1 165 000 datorer i Sverige 2002. Världen över är förändringen lika stor. Globalt såldes 180 000 pc 1983, enligt IDC. Jämfört med 136 miljoner 2002 enligt samma källa.
Men alla var ändå inte lika optimistiska.
– Det är också viktigt att man inser att en smådator inte kan klara allt. Det händer att man totalt överskattar minne och snabbhet, säger Mats Rasmusson på LM Ericsson Telemateriel i CS nummer ett.
Men datorernas nya användningsområden utvecklas snabbt. På en mässa visar företaget Sattco upp kortdatorsystemet Databoard 4680, med 256 kb minne och fem Mb hårddisk.
”Alla funktioner i en dator”
Den kunde användas för automatisk tillverkning av legobilar och att styra, mäta och presentera färggrafik.
– Vi är mycket stolta över att ha lyckats samla alla dessa funktioner i en enda dator, sade Bjarne Solberg på Sattco.
En annan succé var Unix. I första CS kunde man läsa om operativsystemet som en ”stark kandidat till att bli framtidens standardiserade operativsystem för små och stora datorer”.
– Det unika är det radikala greppet, förklarade Unixexperten Tore Bingefors och berättade att i Unix arbetar man inte mot ett operativsystemgränssnitt, utan man bygger in Unix i värddatorn.
Unix hann både med en rejäl tillväxt under boomen i slutet av 80-talet och en rejäl svacka i slutet av 90-talet och fram till nu.
Operativsystemet har nu fått allt hårdare konkurrens från Windows och Linux.
ABC 800 dominerade marknaden
Den då dominerande svenska datorn var svenska ABC 800 och dess operativsystem var CP/M. I första numret av CS får Statskontoret hård kritik för att öppna dörren för ABC 800 och samtidigt stänga den för amerikanska leverantörer som har investerat miljarder kronor på modernare teknik.
Få leverantörer vågar dock skylta öppet med sin kritik.
– Skulle man säga något sådant, så har man bränt sina chanser för all framtid, säger en av de kritiska företagsledarna.
Att detta är gamla hårdvarutider märks inte minst genom att halvledare utpekas som nyckeln till industriellt herravälde och kan komma att avgöra maktkampen mellan olika kontinenter om den ekonomiska ledningen.
Superdatorer lanseras
Om det är lätt att känna igen sig i tekniken, är det desto svårare med de personer som figurerar.
Ett av undantagen är Wolff Huber, som i början av 1983 hade blivit marknadschef på IBM och som sedermera blev IBMs Sverige-vd.
I första numret står även om Hans Lind, tidigare toppchef på Datema, som i stället slagit sig in i mikrodatorvärlden och blivit förläggare av systempaket för smådatorer med kalkylpaketet Visicalc, programgeneratorn The Last One och databasen Dbase II på menyn,
På produktsidan lanserar Sperry Univac, det företag som så småningom skulle bli Unisys, superdatorer som klarar 25 mips per sekund, vilket är betydligt mindre än vad den enklaste pc klarar i dag.
Udda annonser
I tidens anda talades det även om konjunktursvacka och hårt åtspända svångremmar på IT-avdelningen, eller databrott mot banker.
Även solenergi var i ropet och det kunde berättas om en anläggning som skulle ge elström till 27 radiostationer för telefon- och telextrafik i Sinaiöknen.
Den som vill kan dessutom köpa sig ett Morse-övningsprogram, vilket annonseras ut bland radannonserna.
Här återfinns också årets scoop: Importera själv!
Häfte med adresser till tillverkare i Taiwan och Finland 20 kr, lyder texten. Avsändare är anonyma företaget J.A.S Trading. Inget telefonnummer. Fattas bara att utbytet av pengarna sker i en mörk gränd. Ett tidigt försök att understödja gråimport?
Här berättas också om stora förändringar av bildskärmstekniken. Än så länge håller traditionella bildskärmar ställningarna.
Men CS vet att berätta att lcd, liquid crystal display, platta skärmar med teckenvisning med flytande kristaller bara har tre år kvar till ett genombrott. Åtminstone enligt löften från forskare från Chalmers. I verkligheten skulle det dock dröja till en bra bit in på 90-talet innan de platta skärmarna blev en värdig konkurrent till urgamla katodstråleskärmarna.
Strid om namnet
Computer Sweden skulle egentligen heta Computerworld Sweden, i likhet med sina systertidningar runt om i världen, men en namnstrid satte stopp för det.
Ett par månader innan det första numret av CS kom ut registrerade det konkurrerande förlaget Nordpress namnet. Nordpress gav ut tidningen Datornytt och ville gärna samarbeta med amerikanska Computerworld. När det inte gick ville de sälja namnet för 200 000 kronor. Lite för mycket pengar tyckte förlaget IDG och valde namnet Computer Sweden i stället. Sedan några år äger IDG namnet Computerworld, men har valt att behålla det inarbetade Computer Sweden.
Datornytt gick i början av 90-talet upp i tidningen Datateknik som lades ned förra året.
Här läser du det allra första numret av Computer Swden.