Under senare år har den snabbaste svenska datorn halkat längre och längre ner på top500.org, en topplista med världens mest kraftfulla datorer.
Men snart blir det ändring på det. Nu i sommar ska KTHs Parallelldatorcentrum, PDC, slå på strömmen till en nyinköpt Craybaserade anläggning som i ett första steg ska klara 93 teraflops.
När den är fullt utbyggd i höst hamnar prestanda på drygt 300 teraflops vilket gör den till en av norra Europas mest kraftfulla datorer. Priset blir därefter.
– Den totala budgeten för projektet inklusive uppgradering, installation, program och driftkostnader ligger på 133 miljoner kronor under en fyraårsperiod, berättar Gert Svensson, PDCs biträdande föreståndare,
KTHs satsning är en del av ett större projekt som drivs av Swedish National Infrastructure for Computing, Snic.
Snics föreståndare, Sverker Holmgren, säger att det var ett tag sedan den här typen av klassiska superdatorerresurser byggdes i Sverige.
– Orsaken till att vi gör det nu är att Sverige deltar i flera stora, europeiska projekt i vilka man vill bygga riktigt storskaliga resurser för att ge europeiska forskare samma resurser som finns i USA, säger Sverker Holmgren.
Maffig. KTH har köpt superdatorn Cray XT6m som fullt utbyggd blir en av Europas snabbaste.
Han säger att Snic under nästa år även kommer att ersätta de superdatorer som finns i Linköping och Umeå samt flera andra mindre anläggningar runt om i landet.
Bland de större projekt som ska leverera datorkraft till de svenska forskarna märks speciellt ett som kallas Prace där Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien kommer att investera en miljard kronor vardera.
– Svenska forskare kommer att delta med forskning som exempelvis kan röra materialsimuleringar eller studier av klimatet, områden där vi historiskt varit framgångsrika, säger Sverker Holmgren.
– Dessutom satsar man i Europa mycket på framtida fusionsexperiment där stora simuleringar kommer att göras.
Han säger att de svenska universiteten tidigare främst satsat på mer traditionella serverkluster i bygget av superdatorer men nu också väljer att komplettera dessa satsningar med produkter från Cray.
– Skälet till det är att vissa arbetsuppgifter vi står inför kräver snabbare nätverk för att koppla ihop beräkningsnoderna. Det är något som fungerar bättre med Crays tätt kopplade beräkningsnoder.
computersweden.se Twitter Facebook Nyhetsbrev
Den superdator som KTH tar i bruk nu är Cray XT6m som använder AMDs senaste Opteronprocessorer med tolv kärnor vardera och kommer att byggas ut till en Cray XT6 med totalt 13 000 processorkärnor.
Systemet levereras av South Pole i Stockholm och är till stor del finansierat av Vetenskapsrådet som via Snic satsat 80 miljoner kronor i projektet.
I Snic, Swedish National Infrastructure for Computing, ingår sex beräkningskluster: Lunarc i Lund, C3SE i Göteborg, NSC i Linköping, PDC i Stockholm, Uppmax i Uppsala och HPC2N i Umeå
