Om man skriver tekniska ordförklaringar lönar det sig att följa några enkla regler:

  • Man ska tänka på vem man vänder sig till.

  • Man ska inte överskatta läsarens förkunskaper. Läsare med goda förkunskaper behöver inga ordförklaringar.

  • Man bör fråga sig vad läsaren har för förväntningar. En amerikan som slår upp meter i en uppslagsbok vill veta att det är tre fot och fyra tum. Inte att det är så långt som ljuset hinner i vakuum på 1/299792458 av en sekund.
  • Man skriver ordförklaringar för dem som inte vet. Strunta i dem som slår i ordlistor för att kolla sådant som de redan vet.
  • Man ska inte skriva något som man inte själv begriper.

Förra veckan fick jag en reklamtidning från en stor hemelektronikkedja. I den fanns en lista med ordförklaringar från ”våra experter”.

Självklart kollade jag sådant som jag redan visste, så jag bröt mot en av mina principer. Å andra sidan hade skribenten (eller ”våra experter”) brutit mot alla de andra principerna.

Jag citerar:

"Tft-skärmar. Tft-skärmar byggs upp av fasta bildpunkter vilket gör att bilden blir mycket skarp."

Om du ser en bil med texten 5-speed där bak, vad drar du då för slutsats? Att bilen är minst 25 år gammal. Att en bil är femväxlad är självklart, inget som man skyltar med. Samma sak med tft-skärm på bärbara datorer.

Skriver man för hemelektronikkunder finns det ingen anledning att nämna tft.

Och förklaringen är oanvändbar. Visst är det sant att bilden blir skarp – om man jämför med en omodern typ av platta bildskärmar som ingen bärbar dator har längre. Vad menas med ”fasta bildpunkter”? Inga bildskärmar har bildpunkter som rör på sig.

En tft-skärm kännetecknas av att varje bildpunkt tänds och släcks av en särskild transistor. Vilket bara är intressant om man vet hur äldre typer av platta bildskärmar fungerar. Vilket bara är intressant om man är intresserad av äldre typer av platta bildskärmar.

Förkortningarna som reklamtidningarna svämmar över av (TFT SXGA) står där bara för att överväldiga kunden. En kund som vill verka kunnig och frågar ifall den bärbara datorn har tft-skärm blir ett lätt offer för säljaren. Det är som att fråga bilförsäljaren ifall bilen är femväxlad.

Under ”Trådlöst lan/Wi-Fi” stod det:

"Det enda du behöver är en trådlös router och ett trådlöst nätverkskort i varje dator."

Men hallå – vad är en router? Finns det hemelektronikkunder som inte vet vad Wi-Fi är, men som obesvärat sväljer ordet router?

Dessutom behöver man ingen trådlös router för Wi-Fi. Man behöver en kombinerad sändare och mottagare som kallas för basstation eller accesspunkt. Det är ingen router. Däremot är basstationerna ofta hopbyggda med routrar.

Visst är det bra att be experter om förklaringar. Det är lätt – så länge man frågar högst en expert.

Frågar man två experter inser man att jobbet kommer att ta tid. Å andra sidan blir det kanske begripligt till sist.

Även en av Sveriges största morgontidningar skriver ordförklaringar utan att veta.

I en stor artikel om Linux står det att Unix är ”ett operativsystem för stordatorer”.

Visst går det att köra Unix på stordatorer, men det är inte typiskt. Det går att köra Linux på stordatorer också.

Jag misstänker att skribenten varken använder Unix eller stordator själv.

Det påminner om när Jan Guillou i en av sina Hamiltonböcker lät Åke Stålhandske rigga upp ”en minidator” i baksätet på en personbil.

Det är begripligt – om man inte vet vad en minidator är.

Vad är förresten Unix?

Ibland skriver vi att Linux är ett slags Unix. Men ibland skriver vi att Linux håller på att konkurrera ut Unix. Hur ska vi ha det?

Vad vi menar är att Linux hotar företagsspecifika varianter av Unix som Suns Solaris och IBMs Aix.

Är inte Linux ett slags Unix?

Det beror på.

Varumärket Unix, som först tillhörde AT&T, tillhör numera en organisation vid namn The Open Group. Unixvarianter som är godkända av The Open Group får använda varumärket Unix med ett litet ® efter. De flesta företagsspecifika varianter av Unix – Aix, Solaris, HP-UX, Tru64 – är godkända av The Open Group.

Ett alternativt Unix utvecklades på 1980-talet på Berkeleyuniversitetet i Kalifornien. Det kallas för BSD – Berkeley Software Distribution. BSD kallas ofta för Unix men det är inte godkänt av The Open Group. Lite senare kom ett annat alternativt Unix, GNU, utvecklat av Free Software Foundation.

Att man ostraffat får kalla BSD för Unix syns i reklamen för Apples nya Mac OS X, som bygger på BSD. Apple kallar det för Unix i reklamen. Så länge Apple avstår från det lilla ®:et för registrerat varumärke går det uppenbarligen bra.

(Språksamt den 28 oktober 2003)

Linux bygger delvis på GNU och är alltså inte heller godkänt av The Open Group. Linux är ändå Unix – men utan ®.