En av de starkaste invändningarna mot traditionella vattenfallsmetoder för utveckling, att först skapa en kravspecifikation som utvecklarna i ett svep ska skapa ett system utifrån, är att det är omöjligt att skapa bra krav utan att se systemet växa fram.
Här kommer de agila metoderna till undsättning. Tät kundkontakt och korta iterationer, ofta två veckor, som resulterar i körbara system, samt omvärdering av kraven efter varje iteration, ska ombesörja att systemen verkligen fungerar som de bör.
Men så enkelt är det inte, hävdar representanter för konsultföretaget Qtema, Chalmers och Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Tillsammans arbetar de med att ta fram nya metoder för kravhantering. Just nu håller de på att genomföra en enkät om kravhantering.
– Faran med agila projekt är att man slår sig till ro och tror att man har kontroll över kravhanteringen, säger Anita Roll, vd på Qtema.
Ingen universalmedicin. ”Man löser inte problem med dålig kravhantering genom att börja arbeta agilt”, säger Anita Roll, vd på konsultföretaget Qtema.
Tony Gorschek som är docent på BTH säger att det finns några myter om agila metoder som orsakar problem med kravhantering. Ett sådant är att nära och tät kontakt mellan en representant för kunden och projektgruppen ska vara en garanti för att kraven är de rätta.
– Jag har aldrig sett en kundrepresentant som både har stor kunskap om systemets område och som kan fatta beslut. I stora projekt finns det inte en enda representant för kunden, säger Tony Gorschek.
Det måste alltså finnas fler kundrepresentanter involverade i projekten. Det är också viktigt att inte lämna affärsbeslut till utvecklarna, vilket är lätt hänt i agila projekt.
Hur ska man då göra för att lyckas med kravhantering?
– Kraven på ett system måste förankras i affärskraven och man måste fånga upp förändringar av kraven varenda dag. Det gäller att se kravhantering som en ledningsfråga, inte som en it-fråga, säger Anita Roll.
Sättet att lyckas med det är att ha ett mellanled mellan it-folk och alla olika representanter för kunden, inte minst ledningen.
– Det behövs en representant som är en ingång till både kunskap och beslutsfattande hos kunden, det fungerar inte att alla utvecklare pratar med alla kundrepresentanter, säger Tony Gorschek.
Nackdelen med den här lösningen är att sambandspersonen kan bli en flaskhals, men det hjälps inte.
Ett annat problem är att dagens verktyg för kravhantering är anpassade för dagens sätt att arbeta. Det behövs nya verktyg för att arbeta på nya sätt.
Konsultbolaget Qtema i Stockholm grundades 1988.
Det finns 25 anställda, varav 20 stycken är konsulter som arbetar med kravhantering och test.
