Vanliga massmedier tävlar om att utmåla domedagsscenarier, i stil med ”om inte nätneutralitet genomförs kommer internet att förvandlas till kabel-tv och all självständig bevakning av makthavare kommer att försvinna”.

Det är dags att besinna sig. Faktum är att internet redan kan liknas vid kabel-tv, eftersom operatörer och andra tar extra betalt för vissa tjänster. Men demokratin har inte gått under för det.

Vad är det värsta som kan hända om nätneutralitet inte regleras? Om vi förutsätter att hela västvärlden inte förvandlas till en gigantisk, totalitär militärdiktatur torde den största risken ligga i att det går lite långsammare att surfa till wikileaks än till en dokusåpa från ett stort tv-bolag. Det är kanske inte optimalt, men det är inte heller något hot mot yttrandefriheten.

Faran i debatten är att kärnfrågan om nätneutralitet försvinner i långsökta jämförelser med Ipred, FRA och gratis nedladdning av upphovsrättsskyddat material. Det är ingen betjänt av.

En sak är viktig i debatten, sett ur slutkundens synvinkel. Det är att få information om vad det är man köper, alltså att få veta hur den anslutning man betalar för fungerar, om den innebär att vissa typer av innehåll prioriteras upp och andra typer snällt får vänta.

Att betala extra för extra prestanda är rimligt. Att inte få veta att vissa typer av innehåll stryps är inte rimligt.