Därför har behovet av en väl genomtänkt och utformad it-politik aldrig varit större, men det är inte möjligt att formulera en generell politik i dag. I stället måste politiken anpassas till olika sektorer. It-politiken är inte den samma för vården, skolan eller den offentliga sektorn i stort.
Hur it-politiken bör utformas för olika sektorer har formulerats bra i rapporter från branschorganisationen IT & Telekomföretagen och myndigheten Tillväxtanalys. Dessa utmärkta rapporter är utgångspunkten för CS bevakning av it-frågorna inför riksdagsvalet. Vi prioriterar skola, vård, miljö och näringsliv, men hoppas komma in på offentlig sektor och demokrati.
Upplägget är att vi konfronterar riksdagspartierna med en uppsättning frågor som berör vart och ett av områdena och presenterar resultaten i en artikelserie. Vi vill ha partiernas officiella ståndpunkter, inte enskildas åsikter. Om något parti saknar ståndpunkt, så är det också en ståndpunkt.
På skolans område är en given fråga synen på digital kompetens. I många EU-länder har arbetet kommit långt med att integrera digital kompetens i både skola, vuxenutbildning och i lärarutbildning, men inte i Sverige. Utbildningsminister Jan Björklund vägrar befatta sig med frågan – är det också andra partiers ståndpunkt?
Inom vården står Sverige inför skenande kostnader på grund av demografiska fakta i kombination med att allt fler kräver bättre vårdkvalitet. Har ditt parti en genomtänkt politik för hur it kan lindra problemet?
Det var två exempel. Om du har fler så hör gärna av dig.