Den offentliga sektorn söker nya vägar för att komma till rätta med skenande mjukvarukostnader. Som Computer Sweden har skrivit tidigare testar allt fler öppen källkod.
För att få en bild av vad det kan kosta har CS bett några myndigheter att redovisa vad de betalar per år. Siffrorna kan inte jämföras myndighet för myndighet – det är som att jämföra äpplen med päron – men de talar ändå sitt tydliga språk. Det är dyrt, riktigt dyrt.
Samlad bild
Den enda samlade bilden som finns rör klientprogram. Baserat på Statskontorets ramavtal för klientprogram och en uppskattning av vad kommunerna handlar för är den årliga kostnaden 700 miljoner för kontorsprogram och antivirusprogram. Bedömningen är, enligt Irene Andersson på Statskontoret, att cirka 80 procent är Microsoftprodukter och en stor del är MS Office.
Men en titt på en av de verkligt IT-intensiva myndigheterna, Riksskatteverket, RSV, ger en tydligare bild. Här är kostnaden 5 000 kronor per år och användare. Då ingår all mjukvara som RSV betalar för, allt som allt 200 tillämpningar på stordatorer, Unix- och Windowsservrar.
Med 14 000 användare blir notan varje år 70 miljoner kronor.
Dominerande prismodell
Arvid Welin, inköpsansvarig för IT-området på RSV, har mångårig erfarenhet att hantera leverantörer. Han är särskilt kritisk mot den prismodell som dominerar. Kunden betalar ett lågt inköpspris, men tvingas sedan att betala en underhållsavgift varje år. Enligt RSVs beräkningar går 20 miljoner kronor årligen till inköp, och 50 miljoner kronor till underhåll.
– Om du köper ett program och använder det i tio år hinner du betala det 2–3 gånger, säger han.
– Det som stör mig är att när vi köper licenser så ska vi betala inte bara för underhåll utan i hög grad även för forskning och utveckling. En stor del av den avgiften går till att föra in nya funktioner, men det är kanske inte funktioner som vi efterfrågar. Det betyder att vi betalar för utveckling för andra kunder.
Han jämför med köp av hårdvara.
– För en pc betalar du för reparation, men du tvingas inte att betala för utvecklingen av nästa modell.
Kostnad för basarbetsplats
Även på Rikspolisstyrelsen sitter IT-personalen med pannan i djupa veck. Man har räknat fram kostnaden för de program som krävs för att ”driva” en basarbetsplats (klient- och serverprogram, nätverkskostnad samt kringkommunikation).
Till skillnad från RSV är den inte heltäckande. Med det i åtanke, tillsammans med att polisen fortfarande använder Windows NT 4.0 och Office 97, är den årliga kostnaden 1 700 kronor per användare.
Rikspolisstyrelsen måste snart bestämma sig om det blir en uppgradering av Microsofts produkter eller om det blir ett annat alternativ.
– Man ser en kulle framför sig. Den kommer närmare och närmare, i vissa fall är det faktiskt ett berg. Men det handlar inte bara om Officepaketet, utan även om annan mjukvara, till exempel mellanvara och det som ligger på serverfunktionerna, säger Roland Röhdén, teknisk projektledare på Rikspolisstyrelsen.
Pengar på programmering
På AMS läggs 50 miljoner kronor på programmering av serverprogram. 20 miljoner kronor betalas för programlicenser. Men i den ingår inte Office 97 som är köpt och avskriven. Med den inräknad skulle kostnaden gå upp med 5–6 miljoner kronor om året.
Läs även ""Så här pressas priset"" och ""Microsoft försvarar prismodell""
- Många köp, men inte alla, görs via Statskontorets ramavtal för program. I vissa fall har kommunerna, men inte landstingen, egna avtal.
- Senaste året omsatte Statskontorets ramavtal cirka 350 miljoner kronor. Räknas kommunerna in är uppskattningen 700 miljoner. I detta ingår kontors- och antivirusprogram. Cirka 80 procent är Microsofts produkter. Det som inte ingår är serverprogram som operativsystem och annat som är kopplat till övervakning och administration.
- Windows som operativ ingår i datorpriset och köparen får ingen uppgift om hur mycket det kostar. Anta att licensen kostar 1 500 kronor och att förvaltningen köper 200 000 datorer varje år, det skulle innebära 300 miljoner kronor.