Den finns stora brister i it-användningen i den svenska skolan. Tre av fyra grundskollärare saknar egen dator, och i snitt delar sex elever på en dator i den kommunala grundskolan, enligt Skolverket. EUs starka rekommendation att digital kompetens bör vara en av nyckelkompetenserna för det livslånga lärandet har inte fått samma genomslag i Sverige som i andra länder. Lärarutbildningens it-inslag är fortfarande litet.

Finns det något som tyder på en bättring efter valet? Ja, riksdagspartierna har åtminstone ambitioner i den riktningen. Både moderater, kristdemokrater, socialdemokrater och miljöpartister säger sig vilja anta en nationell it-strategi för den svenska skolan, liknande den som finns för vården. Moderaterna och det rödgröna blocket gör det rentav till ett vallöfte.


God vilja. Partierna är medvetna om att det behövs en satsning i skolan – men konkreta utfästelser saknas.

Folkpartiet, med utbildningsminister Jan Björklund, som under den gångna mandatperioden haft störst makt över skolpolitiken, är emellertid mer avvaktande. ”I ett första skede anser vi att en reformering av teknikämnet i grundskolan är det mest angelägna. Men vi är öppna för att det i ett senare skedet behöver tas ett vidare grepp om it i skolan”, skriver partiet i CS enkät.

I frågan om elevernas tillgång till datorer råder det till synes en bred samsyn i riksdagen. Som mål är en dator per elev eftersträvansvärt, men inget parti är berett att peka med hela handen för att få det att hända.

”Det är ett bra mål, men det vore en för stor detaljreglering och investering för att ställa ett absolut krav”, anser Socialdemokraterna.

”Beslut om tillgång bör fattas på kommunal nivå”, skriver Centerpartiet.

Både Moderaterna och Vänsterpartiet lyfter också fram lärarnas behov av egna datorer som en minst lika viktig fråga som elevdatorer.

När det gäller den digitala kompetensen ligger Sverige på efterkälken, till exempel har Norge digital kompetens inarbetad i varje ämnes kursplan och England har gjort stora satsningar. Men i Sverige saknar Skolverket direktiv för att föra in digital kompetens i grundskolans kursplan och den nya lärarutbildningen som slår igenom 2011 har kritiserats för att sakna it-inslag.

Men partier i båda blocken säger sig vilja se en förbättring av lärarutbildningen. ”Lärarnas kunskaper borde ligga i framkant för att ge eleverna digital kompetens, men i dag motsvarar de ett genomsnitt av befolkningen. Lärarutbildningen bör innehålla en pedagogisk och ämnesanpassad it-utbildning för alla lärare”, skriver till exempel Kristdemokraterna. Och Socialdemokraterna anser att it ska genomsyra hela lärarutbildningen. Flera partier trycker också på behovet av fortbildning av yrkesverksamma lärare.

 
Detta är en artikel från Computer Sweden, Sveriges största nyhetstidning inom it - där teknik möter affärer.

computersweden.se Twitter Facebook Nyhetsbrev

Fakta

Digital kompetens:

Så tycker alliansen:

M: ”Det är viktigt att Sverige inför en nationell it-strategi i skolan. Skolan måste vara relevant för eleverna.”

FP:
”Vi vill förbättra it-utbildningen i grundskolan och reformera teknikämnet så att det blir tydligt att grundläggande it-kunskaper ska ingå.”

C: ”Satsa på lärarutbildningen. Kompetensutveckla lärare. Bygg ut bredband i hela landet.”

KD:
”Lärarutbildningen bör innehålla en it-utbildning för alla lärare. Lärarna måste också erbjudas kontinuerlig vidareutbildning.”

Så tycker de rödgröna:

S: ”Vi har föreslagit en nationell it-strategi. Betydelsen av hur it kan användas och läras ut ska också genomsyra hela lärarutbildningen."

MP:
”Det behövs en nationell strategi för att få fart på utvecklingen av den digitala kompetensen i skolan. Den bör skyndsammast tas fram.”

V: ”En satsning på lärarna och skolan är avgörande för att minska de digitala klyftorna. It ska vara en naturlig del i skolans arbete. Vi vill förtydliga skolans ansvar.”

Dator till alla elever:

Så tycker alliansen:

M:
”Självklart måste målet vara att alla elever bör ha en egen dator, men som verkligen ser ut är det bara var tredje lärare som har en egen dator. Vi prioriterar lärarna i första hand.”

FP: ”Skolan ska ta ansvar för att lära ut it så att inte nya klyftor skapas. Detta kan dock göras på olika sätt så vi vill inte från centralt håll föreskriva att skolorna ska ge en dator till varje elev.”

C: ”Varje elev för sin inlärning bör ha tillgång till modern teknik. Det gäller datorer men även mobiltelefoner och mp3/4-spelare. Beslut om tillgång bör fattas på kommunal nivå.”

KD: ”Det är ett viktigt långsiktigt mål, men den första prioriteringen är att se till att skolorna har en uppdaterad maskinpark”

Så tycker de rödgröna:

S: ”Det är ett bra mål, men det vore en för stor detaljreglering och investering för att ställa ett absolut krav.”

MP:
”I princip anser vi att det är bra om eleverna har tillgång till egna datorer. I vilken utsträckning vill vi överlåta till lärare och rektorer lokalt.”

V: ”Det är självklart att alla elever ska ha tillgång till dator, men vi ser ingen anledning för staten att reglera detta. Vi vill också uppmärksamma lärarnas behov.”

Nationell it-strategi:

Så tycker alliansen:

M: ”Ja. En it-strategi handlar inte om resurser eller tekniklösningar utan det handlar om en viljeinriktning från riksdag ut till kommunerna som har ansvaret för skolan.”

FP: ”I ett första skede anser vi att reformeringen av teknikämnet i grundskolan är det mest angelägna.”

C: ”Skolverket har redan i dag ett nationellt uppdrag att uppmuntra och stödja it som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. Det uppdraget bör utvecklas.”

KD: ”Skolans styrdokument är eftersatta. Vi är positiva till att en revidering görs och vi kan också tänka oss en nationell it-strategi.”

Så tycker de rödgröna:

S: ”Ja, vi har föreslagit att staten ska anta en nationell it-strategi för skolan, men det har röstats ner i riksdagen.”

MP:
"Ja. Om vi rödgröna vinner valet kommer vi tillsammans med socialdemokrater och Vänsterpartiet att ta initiativ till en sådan plan.”

V: ”Först måste det göras klart vilken politisk nivå som har ansvar för vad. Om en nationell strategi ska skapas måste det vara ett samarbete mellan i första hand stat och kommun.”