Ett halvår innan alliansregeringen kom till makten hade den tidigare regeringen klubbat igenom den Nationella it-strategin för vård och omsorg. Fyra år senare är de rödgröna partierna inte alls nöjda med hur alliansen har förvaltat uppdraget. De tre partierna vill ta fram en ny, modernare strategi samt skynda på införandet. Miljöpartiet vill införa ett folkhälso- och preventionsperspektiv i strategin och Vänsterpartiet en plan för att få kompatibla system och att öppna standarder ska vara norm.

Socialdemokraterna föreslår att it-infrastrukturen som byggts upp mellan nybildade Apotekens servicebolag och sjukvården kan utgöra en modell för en nationell it-strategi för hela hälso- och sjukvården.

Det framkommer i en enkätundersökning som Computer Sweden genomfört med riksdagspartierna inför valet.

Allianspartierna menar att mycket redan är gjort på området, och hänvisar till den nya strategin Nationell e-hälsa, som blev färdig i juli 2010. Där är fokus på införande, användning och nytta.


Nytt recept. De rödgröna partierna tycker inte att alliansen har lyckats med den Nationella it-strategin.

Flera av allianspartierna skriver förvisso att det kan behövas mer insatser på området, men det är i svävande ordalag. Centerpartiet går längst genom att meddela att strategin måste vässas och införandet gå snabbare.

”Ge läkare och sjuksköterskor ett avgörande inflytande över applikationerna”, skriver Centerpartiet vidare.

De rödgröna ser modellen med ”en patient - en journal” som en lösning på många problem inom vården. Till exempel kommer den att minska den administrativa delen och därmed spara tid, enligt Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De rödgröna lyfter också fram förslaget att alla medborgare ska få ett individuellt hälsokonto, där patienten bland annat ska kunna jobba förebyggande med sin egen hälsa.

Om tio år kan vården utsättas för stora påfrestningar, när den stora skaran 40-talister börjar komma upp i 80-årsåldern. CS ställde frågan till partierna hur de vill använda it som ett verktyg för att möta den väntade kostnadsökningen inom vården.

Här har partierna vitt skilda idéer. Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet vill använda nätet för att bedriva vård på distans.

”Det går att genomföra behandlingar över nätet, exempelvis KBT, som är väl så effektiva som det fysiska mötet”, skriver Kristdemokraterna.

Moderaterna skriver att elektroniska patientjournaler skulle minska tiden och kostnaderna för att ”leta efter papper, posta, faxa och uppge samma uppgifter i olika datorsystem”.

Vänsterpartiet lyfter fram att det individuella hälsokontot ska underlätta egenvård och hälsofrämjande egna insatser.

Samtliga partier är överens om att it-säkerheten i vården måste höjas. Moderaterna och Centerpartiet framhåller elektroniska journaler som ett sätt. ”Förbättra tillgången till kunskap för vårdens medarbetare samt fortsatta satsningar för att underlätta information till personal och patienter genom elektroniska patientjournaler”, skriver Moderaterna.

Socialdemokraterna och Centerpartiet vill tydliggöra ansvaret för vårdens it-system. Kristdemokraterna lägger ansvaret på beställaren och menar att landstingen måste bli bättre på att upphandla system.

Fakta

Nationella it-strategin för vård och omsorg:
M: Ja, strategin kan säkert komma att behöva utvecklas ytterligare fram­över. Vi ser potentialen att använda internet som en större del av sjukvårdens första linje.

C: It-strategin måste vässas och tempot för införande måste öka. Ge läkare och sjuksköterskor ett avgörande inflytande över applikationerna.

Fp:
Den Nationella strategin för e-hälsa ökar fokus på process- och verksamhetsutveckling, utgår från individens behov av information och inkluderar socialtjänsten arbete.

Kd: I våras fattades beslut om Nationell e-hälsa. Fokus i arbetet ska nu vara införande, användning och nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen.

Säkerheten inom vården:
M: Alliansen vill satsa 500 miljoner kronor 2011 på patientsäkerheten. Förbättra tillgång till kunskap samt underlätta information till vårdpersonal genom elektroniska journaler.

C: Centerpartiet vill införa ett nationellt hälsonät med elektroniska journaler och öppna kvalitetsregister. Intensifiera utbildningar för att använda it-systemen smart.

Fp: Vi kommer under nästa mandat­period att öka satsningen på utveckling av vårdens it-system och säkerhet är en viktig del i det.

Kd: Landstingen måste bli bättre upphandlare och kravställare gentemot leverantörerna. Vi måste också säkerställa att it-systemen fungerar tillsammans.

Väntad kostnadsexplosion:
M: Internetbaserad vård kan ersätta delar av dagens rutinsjukvård. Elektroniska patientjournaler kommer att bidra till minskade kostnader.

C: Patienten borde kunna boka tid och fylla i formulär på internet, skicka remisser elektroniskt i stället för på fax och så vidare.

Fp: It är en nyckel till en säkrare vård med färre misstag. It kan även användas som ett hjälpmedel för snabbare flöden i vården.

Kd: Det går att genomföra behandling (exempelvis KBT, kognitiv beteende­terapi) över nätet som är väl så effektiv som det fysiska mötet.

Nationella it-strategin för vård och omsorg:
S: Det behövs en förnyad it-strategi och kraftsamlingar för att nå målen ”en patient en journal” och en sammanhållen it-infrastruktur. Automatisk rapportering till register är en annan viktig del.

Mp: Den behöver ses över och utvecklas. Det måste också utvecklas ett folkhälso- och preventionsperspektiv i strategin som i dag saknas.

V:
Den behöver moderniseras och uppdateras. Det finns allt för många system som inte är kompatibla. Användandet av öppna standarder bör vara en norm.

Säkerheten inom vården:

S: Ett problem med it-systemen är att de ofta växt fram i samarbete mellan sjukhusens it-avdelningar, inhyrda konsulter och separata kliniker vilket kan medföra ett otydligt ansvar.

Mp: Redundanta fibernät och reserv­aggregat till datasystem. Inbyggd säkerhet och backup i systemen. Ett problem är bristen på enhetliga system mellan kommuner och landsting. Viktigt med en sammanhållen journal samt ett eget hälsokonto.

V: Behövs nationella riktlinjer, troligen också lagstiftning, för den fortsatta utbyggnaden så att systemen säkert hanterar information. Patienter ska ha en självklar tillgång till sin egen journal.

Väntad kostnadsexplosion:

S: ”En patient en journal” kommer att spara mycket tid i sjukvården. Alla ska ha ett personligt hälsokonto på nätet med information om den egna hälsan.

Mp: Möjlighet att få tillgång till hälso­information, prevention och it-baserade behandlingar måste ökas. Expertis på distans. Minskade resekostnader för vidareutbildning och konferenser på distans.

V: Ett individuellt hälsokonto bidrar till hälsofrämjande egna insatser. ”En patient en journal” minskar det administrativa arbetet. Behandling och undersökningar på distans. Utvecklade och interaktiva webbsidor.