Flopp för öppen källkod

Intresset för öppen källkod och öppna program i den offentliga sektorn tar inte fart, trots stora ansträngningar genom åren.

När CS granskar omsättningen på Kammarkollegiets ramavtal för program tar de öppna varianterna en allt mindre del av kakan. Samtidigt ökar investeringarna i proprietära programvaror för varje år.

2009 omsatte ramavtalet, som får användas av samtliga myndigheter och merparten av kommunerna och landstingen, drygt 1,3 miljarder kronor. Det innefattar både inköp av programvara, licenser och tillhörande konsulttjänster. Av summan lades bara drygt 51 miljoner – 3,9 procent – på öppna program och tillhörande tjänster.

Under första halvåret 2010 har öppen källkods-kakan krympt ytterligare, till knappt 24 av de drygt 700 miljoner som omsatts på ramavtalet, eller 3,4 procent.

Kammarkollegiet kommer, trots det förhållandevis låga intresset, att teckna nya ramavtal på området i höst.

– Omsättningen på ramavtalet har ändå ökat, och det vi hör är att det konsekvent finns ett växande intresse, men det går i olika takt, säger Daniel Melin som ansvarar för den nya upphandlingen på Kammarkollegiet.

Frågan om en ökad användning av öppna program i den offentliga sektorn har lyfts flera gånger de senaste åren. Sveriges Kommuner och Landsting har dragit i gång projekt som programdatabasen Programverket och det nationella kompetenscentret Open Sweden. Båda projekten är nu nedlagda.

Kommunflaggan har i viss mån plockats upp av Kommunsamverkan i Väst för Open Source, Kivos, som består av ett antal kommuner i Västra Götaland.

Staten, då? Verva instiftade 2008 en policy för att stärka de öppna programmens ställning i statens it-upphandlingar, och Vervas efterföljare E-delegationen har föreslagit att öppna program alltid ska övervägas när myndigheter upphandlar mjukvara. Men det stora genomslaget har låtit vänta på sig.

Daniel Melin på Kammarkollegiet tror att det finns en skev bild av öppna program, att diskussionen är alldeles för desktoporienterad.

– På serversidan och i webbapplikationer är det oerhört vanligt, men det är ju inga flaggskeppsgrejer.

Han tror också att en del kostnader för öppna program kan hittas på andra ramavtalsområden.

– Mycket av omsättningen tror jag finns i olika konsultavtal, men det är oerhört svårt att uppskatta storleken. För oss var det ändå odiskutabelt att göra en ny upphandling, även om det är synd att det behövs. Kunden ska inte behöva bry sig om licensmodeller, de ska bara köpa det som passar deras behov.