Säg Gudrun Sjödén och en viss kategori kvinnor får något lystet i blicken. Sedan den första butiken öppnade 1976 har de färgstarka kläderna blivit ett signum för kulturintresserade, högutbildade, medelålders kvinnor – bäraren av det svenska kulturlivet, kulturtanten.

Kulturtanten är även namnet på Gudrun Sjödéns sida på Facebook, som lockat över 11 500 fans.

– Facebooksidan är en varumärkesbärare, vi vill inte utveckla det till en säljkanal. Det ska vara en kommunikationskanal till kunderna, till mina fans, säger Gudrun Sjödén när CS träffar henne på företagets huvudkontor i Årsta i Stockholm.

Facebooksidan har funnits i drygt ett år. Där många andra företag kämpar med strategier för sociala medier och försöker komma på hur en lyckad närvaro på Facebook byggs upp gav sig Gudrun Sjödén bara på det.

– Det började med en personlig sida efter att jag fått en förfrågan från en vän. Sedan såg jag att man kunde bygga en fanclub, så då gjorde jag det. Det gick ganska snabbt.

På Facebook skriver hon uppdateringar om nya kollektioner, om sina resor och föreläsningar och lägger upp bilder. Det personliga är viktigt, tror Gudrun Sjödén.

– Man måste känna att det är en människa man pratar med, inte ett företag. Sedan gillar ju jag att skriva och kommunicera och jag tycker om att fotografera och lägga ut bilder. Om någon annan skulle göra det åt mig skulle det aldrig bli det här snabba som jag tror behövs.


K-märkt. Vill man se Gudrun Sjödéns kläder går man dit där de kulturintresserade damerna finns – på Dramaten, Kungliga operan och Stockholms stadsteater.

För företaget Gudrun Sjödén har webben varit avgörande för den stora expansion som skett, och sker. 70 procent av omsättningen är export, Gudrun Sjödén säljer till 40 länder, framför allt till Tyskland och de nordiska länderna. Gradvis har de tryckta katalogerna, som varit distanshandelns nyckel, börjat fasas ut. Hälften av distanshandeln sker i dag via webben, i reatider 80–90 procent. När företaget gav sig in i Frankrike valde man för första gången att inte trycka kataloger.

– Vi bestämde att kunderna bara ska handla via webben. Och det har de gjort. Vi har omsatt tio miljoner kronor på ett år.

Katalogerna kommer ändå att finnas kvar ett bra tag till, tror Gudrun Sjödén. Inte minst med tanke på att it-mognaden ser olika ut i olika länder.

– Finland är till exempel väldigt på hugget medan England ligger lite efter.

Gudrun Sjödén öppnade sin första e-butik 1997. Från början var det en enkel historia med order som skickades in via mejl. I dag är webbshoppen fullt integrerad i affärssystemet som kontrollerar hela processen från beställning och betalning till leverans.

– Det är det alla nybörjarna saknar, det bakomliggande maskineriet. Särskilt om man ska sälja worldwide är det svårt att få till hela kedjan från betalning till att kunden verkligen har sitt paket. Man måste behärska tekniken och bygga ut successivt. Många har stora svårigheter att få till paketflödet och att få betalningarna att fungera, säger Gudrun Sjödén.

Vad är då nästa steg i Gudrun Sjödéns webbstrategi? Mer Facebook, visar det sig.

– Jag vill att vi ska utveckla en kundtjänstfunktion på Facebook. Då kan man beta av många småfrågor från kunderna. Om vi har något kvalitetsproblem med ett plagg kan kunderna gå in och läsa vad de ska göra. För ett år sedan hade vi totalstopp i webbshoppen under rean, när alla skulle in och handla samtidigt. Då skrev jag om det på Facebook och kunderna förstod att de kunde vänta till lite senare på kvällen. Och de kunde även hjälpa varandra.

Fakta

Omsättning: 453 miljoner kronor (brutna räkenskapsåret 2009).
Rörelseresultat: ”Tvåsiffrig resultatprocent”.
Antal anställda: 150.
Verksamhet: Kläder och hemtextilier i naturmaterial. Säljer via webb och katalog till 40 länder och har 13 butiker.

... starten av e-butiken 1997:
”Vi sålde till Tyskland och Norden. När boo.com kom runt 2000 läste jag hur mycket de omsatte – och vi omsatte ju mycket mer!”

... hur hon använder it som vd:

”Jag har min Iphone, det räcker! Den är absolut min bästa pryl. Den klarar det mesta. Nu har jag försäljningsrapporter som appar.”

... var teknikintresset kommer ifrån:

”Jag är inte teknikintresserad! Jag tror att det handlar om det som en forskare döpt till gerotranscendens. Att man som äldre med mer erfarenhet blir mer frigjord och vågar mer. Jag läser aldrig bruksanvisningar, jag ger mig bara på det.”