Mikael Karlsson sitter, som sig bör, i återanvända lokaler. Det som en gång var ett bryggeri rymmer nu en mängd kontorslokaler och här har Naturskyddsföreningen sitt huvudkontor. It har skapat möjligheter för miljöarbetet att sträcka sig allt längre ut från de enskilda organisationernas högkvarter och cirklarna blir allt vidare i takt med att kommunikationen förbättras.

– Nu kan inga politiker eller företag gömma undan miljökatastrofer. Gyttjan i Ungern, rovdriften vid guldutvinningen i Ghana, Vattenfalls uranbrytning i Namibia – informationen når oss. Det finns inte längre några mörka hörn i världen.

Snabbheten i informationen och möjligheterna att förmedla ljud och bild gör att miljörörelsen över hela världen kan samordna sig på ett helt annat sätt än förr. Och en enskild miljökämpe kan sätta sina näraliggande problem i ett globalt sammanhang.

– Ett effektivt miljöarbete kräver demokrati, säger Mikael Karlsson.

Och också där är it-samhället en viktig komponent. Miljörörelsen i diktaturer får tillgång till allt mer information – och det skapar problem för diktaturerna.

– På så vis passar globaliseringen miljöarbetet. Rörelsen är kosmopolitisk. Att se sig själv i andra och förstå deras situation gynnar arbetet, säger han.


Teknikoptimist. ”Det var längesedan vi valde att titta på miljön ur it-perspektiv. Men det är intressant att göra det”, säger Mikael Karlsson, ordförande på Naturskyddsföreningen.

Webben är också en bra plats att bedriva opinionsarbete och rekrytera anhängare. Mikael Karlsson bloggar på Naturskyddsföreningens hemsida och föreningen har runt 11 000 anhängare på Facebook.

Finns det då en risk att människor nöjer sig med att ”gilla” något på Facebook, men sedan inte engagerar sig mer än så?

– Nej, det tycker jag inte. Under vargdebatten i vintras var debatten på webben livlig. Uppåt 40 000 var med i grupper mot vargjakt på Facebook och rätt många av dem tog sig också tid att skriva personliga brev till riksdagsledamöter. Det ska ha varit det starkaste tryck de råkat ut för sedan FRA-debatten – och det påverkade dem.

Organiserade internetaktioner tror han däremot inte på.

– Det visar inte alls på samma starka uppfattning som om människor skriver själva.

Samtidigt som it skapar bra förutsättningar för miljörörelsen är det inte lösningen på världens miljöproblem – det tror inte Mikael Karlsson.

– It är omistligt när det gäller energieffektivisering. Och absolut nödvändigt för att skapa en alleuropeisk järnväg. Dagens logistik kräver mer än en tågklarerare som står och viftar i Köpenhamn.

Men det är inte nog.

– Det är fortfarande så att vi även måste spara och snåla. Lägga lock på kastrullen, isolera husen, inte alltid ta bilen ...

Det handlar om att hushålla alltså. Och just det är inte något som it-branschen tagit till sig. Ny teknik skapar nya prylar i ett rasande tempo.

– Klart att inte sju miljarder människor kan byta ut it-prylar i den takt som vi gör. Till exempel är mineralerna begränsade.

Vi pratar alldeles för mycket om hårdvara, tycker Mikael Karlsson.

– Egentligen är det mjukvaran som gör något och det är den vi borde fokusera på. Det är en jätteutmaning för it-branschen.

Mikael Karlsson har som princip att inte måla upp problem utan att samtidigt presentera en lösning. Och hans lösningar handlar om politisk styrning – ansvaret kan inte läggas på oss som enskilda individer. Lagkrav, standardisering och skatter är några viktiga styrmedel.

Han pekar på ett system som finns i Japan och som kallas ”top runner”. Där ser man till vilken produkt som är bäst miljömässigt och låter den bli lagstadgad lägstanivå efter några år.

– Det är ett bra sätt att hjälpa pionjärerna framåt och skynda på utvecklingen.

För även om produkterna i dag blir mer avancerade tekniskt är det inte alltid de blir bättre miljömässigt. Inte automatiskt.

– Den här drar knappast mindre el än mina tidigare mobiler, säger Mikael Karlsson och tittar ner på sin Iphone på bordet framför honom.

Han tycker att vi borde se mer på tekniknivån, på det sociotekniska systemet som han kallar det.

– Hur ser en hållbar värld ut där vi kan vara uppkopplade hela tiden? Och hur ser vi till att det blir just den världen?

För att nå dit gäller det att ha tuffa internationella lagar kring energi- och materialanvändning.

– Miljön kan inte vara gratis. Kanske ska vi ha en resursomsättningsskatt? I dag ser vi inte miljökostnaden när vi köper en ny pryl – och den kostnaden måste bli synlig.

Är du teknikoptimist?

– Ja, absolut! Jag tror på att vi kan utveckla de förnyelsebara energikällorna, vindkraft och solkraft. Till skillnad från teknikpessimisterna, säger Mikael Karlsson.

Men det finns de som tycker det är teknikpessimistiskt att inte tro att vi kan lösa exempelvis kärnavfallsfrågan?

– Det går säkert att förbättra kärnkraften men den bygger på en ändlig resurs, skapar enorma avfallsproblem och ska därför avvecklas. Om jag ser på frågan som miljöforskare är det helt klart att det i dag inte finns något som motiverar en kärnkraftssatsning, varken affärsmässigt eller miljömässigt, säger Mikael Karlsson.

Det är tydligt att det händer något med honom när kärnkraften kommer på tal. Han lutar sig framåt och rösten höjs. Det här är hemmaplan.

– Att den blir lönsam beror i så fall bara på subventioner, säger han.

– Kärnkraften står i dag för 50 TWh och vi kan effektivisera systemen med lika mycket till 2030. Lägg på 30 TWh el från vindkraft inom tio år enligt regeringens plan så kan vi avveckla kärnkraften och samtidigt öka elexporten.

Vi lämnar kärnkraften och fortsätter med miljörörelsens vana att larma.

Finns det inte en fara i det?

– Under 1980-talet var det larm som gällde – under 1990-talet lösningar. Men nu försöker vi ha en balans. Det är viktigt att inte larma utan att samtidigt peka ut en möjlig lösning. Om man bara talar om lösningar tror människor att allt är lugnt och lutar sig tillbaka.

Och även om det ofta raljeras över larm så har de mer effekt än vi tror – inte minst på företagen.

– Ta larmet om akrylamid i chips och knäckebröd. Det har fått kritik. Fast i dag har halterna minskat oerhört mycket genom bättre processer.

Fakta

Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation som har 181 000 medlemmar. Föreningen arbetar framför allt med klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk och står bakom märkningen Bra Miljöval.