Samtidigt som nordiska storföretag i allt högre utsträckning pressar kostnaderna genom att outsourca it-verksamhet till främst Indien, väljer de stora myndigheterna att vänta och därmed tacka nej till mångmiljonbesparingar.

– Mognaden att tillgodogöra sig den besparingspotential som finns i offshoring är klart lägre inom offentlig sektor. Sedan finns det goda skäl till att det är så. Det här är ett område där offentlig sektor kan göra mycket mer än man gör i dag, konstaterar Joel Rudh, vd på Ab1 sourcing, ett företag specialiserat på rådgivning i outsourcingfrågor.

En representant för en outsourcingleverantör som CS talar med sätter fingret på en verklig paradox:

Medan företag outsourcar sin it för att kunna koncentrera sig mer på sin kärnverksamhet, gör den offentliga sektorn i många fall precis tvärtom. De outsourcar kärnverksamhet som sjukvård och hemtjänst till externa leverantörer, samtidigt som de gärna behåller jättelika it-avdelningar i egen regi.

Drivkraften för de storföretag som outsourcar till Indien är förstås främst besparingar. Det är fortfarande mycket billigare – någonstans kring 20 procent – att lägga ut it-verksamhet till Indien än till Norden.

Men i Kammarkollegiets ramavtal för it-drift som myndigheter använder vid sina outsourcingupphandlingar är det närmast kliniskt rent från indiska leverantörsalternativ.

De snabbväxande indiska outsourcingföretagen är över huvud taget inte med. Det enda indiska inslaget är att IBM tagit med sitt indiska bolag IBM India som underleverantör.

Joel Rudh känner inte till någon myndighet som outsourcat till Indien i större skala. Inte heller Lars Wiigh, affärsansvarig för offentlig sektor på IBM, kan peka ut något exempel, åtminstone inte i de egna kundrullorna.

– Det har inte hänt ännu. Men jag håller inte för otroligt att det snart inträffar, säger Lars Wiigh.

På sikt tror Lars Wiigh att offshoringtrenden blir minst lika stark inom offentlig sektor som den är bland storföretag.

– Användningen av globala resurser kommer nog att accelerera snabbare inom offentlig sektor än i privat sektor. Det kan handla om infrastruktur, men framför allt applikationsutveckling och förvaltning kan bli aktuell att lägga i Indien, säger han.

På många stora myndigheter ser man över sina kommande outsourcingstrategier.

På Skatteverket verkar det inte finnas några avgörande principiella invändningar mot att outsourca åtminstone viss it-verksamhet till exempelvis Indien.

– Det finns mig veterligen inget generellt hinder. Vår strategi säger att när vi väljer outsourcing så ska vi beakta även offshoringalternativet, säger Lena Tollerz Törn, cio på Skatteverket.

I en del fall finns det dock säkerhetsaspekter som lägger hinder i vägen. Det gäller exempelvis drift och förvaltning av system med samhällsviktig information, påpekar hon.

I dagsläget är inget av Skatteverkets viktigare system outsourcat när det gäller drift och förvaltning. Lena Tollerz Törn får leta länge i sina listor för att hitta ett exempel där Skatteverket använt offshoring. Till slut hittar hon ett litet supportteam för en migrerad Unisysmiljö där det ingår ett par spanjorer.

Men det är inte säkert att det kommer se ut så för all framtid. Skatteverket prövar fortlöpande outsourcingalternativen, enligt Lena Tollerz Törn.

– Men om jag sedan ska göra en egen subjektiv bedömning så är Skatteverket en väldigt svensktalande myndighet. Om vi väljer outsourcing skulle det, åtminstone i startfasen, krävas att personal hos leverantören är hyfsat duktig på att prata svenska, säger hon.

Fakta

Ett skäl till att offentlig sektor inte kunnat dra nytta av kostnadsbesparingar via offshoring är många myndigheter är bundna av personuppgiftslagen, pul, och andra specialregler som hindrar dem från att outsourca databearbetning till exempelvis Indien. Men Lars Wiigh på IBM hävdar att en betydande del av dessa problem lösas i dag.

– Rent formellt finns det numera ett avtal på plats som heter EU Model Clause Agreement som Sverige har godkänt. Genom det kan en myndighet hantera en outsourcingleverantör utanför EU på samma sätt som innanför EUs gränser, säger Lars Wiigh.