Bonden Göran Persson ryter till om it-politiken

Han har hela högerbenet i gips efter att ha råkat ut för en olycka när han vandrade i en regnskog.

– Jag är trött och känner mig risig i dag men vi kör ändå, säger han.

Trots sin inledning verkar Göran Persson ändå pigg – lägger ut texten och skräder inte orden. Kanske kan det goda humöret förklaras av att han i dagarna köpt 30 kor av Herefordras till sin gård.

– Jag är bonde – det är på allvar, säger han.

Sådant är hans liv nu. Nu är han också pr-konsult.

Som svensk statsminister under tio år upplevde han bland annat it-bubblan och såg hur den blev ett uttryck för en nationell stolthet.

– Vi var med. Vi gjorde det igen. Här kom ett nytt teknikskifte, något nytt som ingen sett förut – och vi i Sverige låg i framkant. Och det var inte oviktigt.

– Jag minns det som en stimulerande tid.

Men han minns också de orimliga förväntningarna.

– Det fanns en aningslöshet. Förväntningar som drevs upp i himlen – men det visade sig att också den här sektorn var underkastad de vanliga ekonomiska kraven på en rimlig avkastning på en investering. Men jag tycker ändå att den teknikoptimism, den framtidstro, som det stod för har fortsatt även efter bubblan.

It-användandet i Sverige är högt över hela landet – it finns i skolsystemet och i hemmen, framhåller Göran Persson.

– Det var ju en bra sak vi gjorde där med avdragsrätten.

Men aningslösheten gällde väl egentligen alla – inte bara dotcomvärlden? Värderingen på Teliaaktierna som staten såldes visades sig ju vara för hög?

– Det är inte första gången börsen haft fel. Och inte den sista heller. Men jag har aldrig upprörts av det där. Vi var nio miljoner som sålde Telia. En miljon köpte. Åtta miljoner av nio gjorde en väldigt bra affär – det tycker jag inte finns någon anledning att beklaga.

– Man måste komma ihåg att det är två sidor. Telia är ju heller inte färdigsålt – där finns mer pengar att hämta.

Fast visst präglades alla av tiden.

– Den enorma förändring som den nya tekniken innebar – den förstod vi inte. Jag minns att jag åkte tåg längs stambanan – det var kanske femton år sedan – och där stod en skylt, www.toreboda.se. alltså en hemsida för Töreboda. Jag tänkte ”gud så dumt” – tyckte det var helt malplacerat.

– Hela den tillväxten i kommunikation som kommit anade vi inte.

Du har sagt att du inte gärna talade i mobilen när du var statsminister eftersom du inte litade på säkerheten, har det förändrats nu?

– Nej, jag har fortfarande samma grundläggande hållning. Fast nu är jag inte längre så intressant förstås. Men jag har lågt förtroende för säkerheten i systemen. Jag tror att det går att bryta sig in i det mesta.

– Men det är vi lyckligt omedvetna om, de flesta pladdrar ju på. Ett säkerhetstänkande är på sin plats.

Han vill inte kalla sig teknikskeptisk.

– Nej. Jag har distans – det finns någon slags amatöristisk, glad attityd att allt nytt är till välsignelse. Jag är en jord- och skogsbrukare förankrad i tradition och köper inte det nya rakt av. Jag är teknikpositiv – men inte naiv, absolut inte.

Har den hållningen påverkat it-politiken under din tid? Det var ju en del satsningar men inte i samma skala som den mer teknikpositive Blair gjorde i Storbritannien?

– Nej, Sverige var bättre på att satsa – britterna bara presenterade sina satsningar så mycket bättre. De var ohyggligt duktiga på att kommunicera. Men Sverige har ingenting att lära av Storbritannien, ingenting alls.

– De är inne i en recession för att de inte har någon produktion, det har blivit ett rent tjänstesamhälle.

Trots alla nya möjligheter ska vi aldrig för ett ögonblick tro att detta att byta tjänster på internet och hitta på applikationer i sig kan skapa en ekonomisk styrka – det måste alltid, alltid, kopplas till en vara, enligt Göran Persson.

– Något måste packas ner i en låda. För Sveriges del handlar det om stål, papper, en del bilar – det kan gärna vara program som man stoppar i en kartong också. Men det måste finnas en produktion i botten.

– Om en vara bara är en virtuell varelse – då kan du förlora den över en natt. Men man kan ha en gigantisk tjänsteproduktion om den är kopplad till varor – den produktionen slår man inte ut äver en natt, den är mycket segare än så.

Hur kommer då politiken in när det gäller it? Vad är det som ryms i begreppet it-politik? Tre saker enligt Göran Persson. Infrastrukturen är den första – den ska vara tillgänglig i hela landet och till en rimlig kostnad. Utbildningar är en andra sak. It ska finnas med och användas i utbildningarna om det gör den billigare och effektivare samtidigt som eleverna utbildas för it-sektorn.

– Det tredje är att politikerna måste orka se in i framtiden vad tekniken kan föra med sig för möjligheter och försöka ta dem till vara.

Att landet nu begåvats med en it-minister är helt onödigt, tycker han.

– Det känns mer som en konstruktion för att få 22 statsråd så centern får fyra statsråd – ”vad ska vi hitta på”.

– Vad har it-ministern för statliga instrument? Vilka resurser? Nej, det är feltänkt.

Nej, de tre tunga områden som ingår i it-politik är varje statsråds ansvar, fastslår han med tyngd. Det märks att han varit statsminister.

När han själv ser framåt och försöker urskilja de stora, viktiga it-trenderna ser han fyra huvudområden som kommer att förändras i grunden. Ett är medieutbudet, där tid och plats blir allt mer irrelevant.

– Vi lämnar tablåerna bakom oss och får ett enormt smörgåsbord att välja från. Tv som möbel, apparat, försedd med ett färdigt innehåll försvinner. Den tiden är över redan nu och än mer framöver.

En annan sektor där det kommer att hända mycket är transportsektorn, både av gods och personer. Där har det inte hänt mycket de senaste 50 åren, konstaterar han.

– Med satelliter och annat kan vi få bilar som kör själva. Det innebär stora säkerhets- och miljövinster.

Det här är förändringar som kommer att gå rätt fort.

Den egna personliga hälsan – medicinsk övervakning – är en av trenderna.

– Vi kommer att själv kunna följa hur vi mår och knappt behöva gå till doktorn. En enorm revolution för det förebyggande hälsoarbetet.

Han tror också att det smarta hemmet är på väg på sikt.

– I dag saknar vi all styrning inom exempelvis energianvändning.

Alla dessa områden kommer förändras i grunden inom 30 år, förutspår han.

– Att se detta är också it-politik. Vi måste göra det – och göra det först.

Om Sverige ska vara med på tåget gäller det att unga människor väljer it- och teknikutbildningar. Diskussionen är inte ny – han har hört den, och deltagit i den, många gånger.

– Tänk om det är så här – att utbildningarna är ointressanta för de mest motiverade studenterna. För att de redan kan det där.

Lärarkåren utbildades för 20 år sedan och studenterna lever nu – de kan mer än sina lärare. Då hoppar de av och struntar i utbildningen – bryter sig loss, som han uttrycker det.

– Det är svårt för skolsystemen att vara med när det nya bryter fram.

Receptet är att universiteten måste kopplas till verkligheten och vardagen för att de ska kunna hålla takten med allt det nya, trenderna.

– Universiteten måste öppna sig och bli en del av den processen. Men hur det ska gå till har jag inget svar på.