Varför är det svårt att skilja mellan de och dem?

De flesta svenskar säger inte de eller dem. De säger bara dom, och det är en del av förklaringen.

Men samma svenskar har inga problem med jag och mig, du och dig, vi och oss eller ni och er.

En del, bland annat en känd före detta tennisspelare, säger han när det ska vara honom, men det har historiska orsaker.

Vanligaste felet är de när det ska vara dem. Det ser man i formuleringar som "till de som har hjälpt till". Det är inte alltid fel, men det är ofta fel.

Ibland är felet tvärtom. Det står dem när det ska vara de. Ibland beror det på naivitet. Skribenten ersätter dom med dem för att orden låter lika.

Men oftare är skribenten hyperkorrekt.

Att vara hyperkorrekt är att rätta till sådant som inte ska rättas till.

Någon har lärt sig att de ofta behöver bytas ut mot dem och gör det plikttroget. Vare sig det behövs eller inte.

Det räcker inte med att vara plikttrogen. Man måste kunna ta ut satsdelar också.

I år har jag sett formuleringar som "till dem campinggäster som bor i husvagn" (fel).

De flesta av CS läsare ser direkt att det är fel.

Jag är ändå villig att ge skribenten ett erkännande. Det kan – möjligtvis – ligga en tanke bakom felet.

Först ska jag gå igenom grunderna.

Formen de kallas numera för subjektsform och formen dem kallas för objektsform.

Förr talade man om nominativ och ackusativ. Det passar bra när man talar om tyska och latin, men inte när man talar om svenska. (Dem motsvarar både dativ och ackusativ och är från början dativ. Om någon undrar.)

Ett enkelt knep för att välja mellan de eller dem är utbytesmetoden.

Byt ut dom mot du och dig eller vi och oss.

Pröva med "till dom som har hjälpt till".

Vilket låter rätt: "till vi som har hjälpt till" eller "till oss som har hjälpt till"?

Eller skulle du skriva: "till du som är anställd hos Acme" eller "till dig som är anställd hos Acme"?

Förmodligen väljer du rätt direkt.

Subjektsformerna oss och dig är rätt, så det ska vara dem.

Alltså "till dem som har hjälpt till" och "till dem som är anställda hos Acme".

Enkelt, inte sant.

Nu finns det en hake. Det som följer är överkurs.

De är inte alltid ett personligt pronomen som jag, du, han, hon, den, det, vi och ni.

Ordet kan också vara ett demonstrativt pronomen som dessa, alltså ett ord som pekar ut eller avskiljer. Och när de är demonstrativt pronomen kan det inte böjas. Då ska det alltid vara de.

Och så är det med campinggästerna.

När man skriver "till de campinggäster som bor i husvagn" (rätt) pekar ordet de ut en delgrupp av campinggästerna (de som bor i husvagn). Man använder de som demonstrativt pronomen.

Så det finns inget alternativ. Det måste stå de.

Man kan jämföra med engelska. Där kan man skriva "to those camping guests who stay in campers". Those är uppenbarligen ett demonstrativt pronomen. Det fungerar likadant på svenska.

Sedan har vi formuleringen "till de som...".

Grundregeln säger att det ska vara objektsform (dem) efter prepositioner som till, åt, för och med. Men det kan vara rätt att skriva "till de som...". Det är oftast fel, men det kan vara rätt. Även här kan de nämligen vara ett demonstrativt pronomen.

Vi återgår till campinggästerna. Om man fortsätter skyltförfattandet med att skriva "till de som inte bor i husvagn" kan det nämligen tolkas som "till de (campinggäster) som inte bor i husvagn". Om det finns ett underförstått ord mellan de och som får man skriva "till de som...".

Men man kan lika gärna skriva "till dem som inte bor i husvagn".

Välj själv. Usch så jobbigt.

Tyvärr fungerar inte alltid knepet med att byta ut pronomen. Det heter ju "för de lärare som...". Men om en lärare talar för sig och sina kollegor blir det "för oss lärare som...".

Här kan man alltså inte använda utbytesknepet, för då skulle det ju bli "för dem lärare som..." (fel). Hur hänger nu detta ihop?

Jo: det är en helt annan grammatisk konstruktion. Det bara ser likadant ut. Oss i "oss lärare" är inget demonstrativt pronomen, för det finns inget demonstrativt pronomen som ser ut så. Oss är ett gammalt hederligt personligt pronomen och lärare är ett beskrivande tillägg, ett så kallat epitet. Men om man inte vet det kan man dra en felaktig slutsats.

Så den som skrev "till dem campinggäster som..." kan ha strulat med utbytesmetoden. Då var det åtminstone ett genomtänkt fel.

(Språksamt den 5 september 2003)