Till exempel var vi i slutet av förra årtusendet extremt naiva när det gällde datorer. Minns ni paniken inför år 2000, då livet skulle förändras i ett slag, då datorer skulle stanna och viktig information raderas? Lite skämmigt så här efteråt när vi har vuxit upp lite men det var fullt legitim oro när det begav sig. Vi hade inte bättre information och var hänvisade till att lita på självutnämnda experter.

Vi har vuxit upp på andra sätt också. Globaliseringen av information har gjort att fler känner till mer om vad som händer i världen – på gott och ont, naturligtvis.

Det kan kännas hotfullt att veta mycket om krishärdarna i världen samtidigt som det kan kännas lugnande att googla fram information om varför en ström av brandbilar just nu verkar vara på väg åt samma håll som jag.

Men jag undrar om vi inte vuxit upp mest i förhållande till kunskap. Det finns en sund auktoritetskritisk inställning till kunskap och information i dag som jag inte känner igen från tidigare. Den förändringen har skett under de sista tio åren.

Något som glädjer en gammal lärare är alla dessa unga som ständigt och jämt efterfrågar källor när någon påstår något. ”Källa på det” är en extremt irriterande men högst relevant begäran som inte längre är hänvisad till skolarbeten i samhällskunskap utan som i dag förekommer även på kaféer och fester. Så snart någon har slängt ur sig ett påstående som är det minsta kontroversiellt är risken stor att vederbörande avkrävs en källhänvisning.

Det må vara enerverande att bli avbruten och ifrågasatt på det sättet men tänk vilket framsteg för människans kunskapsutveckling. Att i upplysningsanda ifrågasätta uttalanden som enbart hänvisar till generella antaganden eller som man läst någonstans är självklart en positiv utveckling.

Och hur gärna jag än skulle vilja tillskriva utvecklingen skolans ansträngningar är det helt enkelt inte möjligt att revidera historien så brutalt.

Tvärtom är det trots skolan som framåtskridandet skett.

I skolan odlar man fortfarande myten att det är möjligt att välja ut kunskap som är sann, paketera den i åldersrelevanta doser och sedan organisera tester för att se hur mycket av den kunskapen som fastnat i eleven.

Naturligtvis hur dumt som helst.

Det är snarare internet som har uppfostrat oss att tänka på kunskap på ett modernt sätt: som föränderligt, som något man kan betrakta från ett flertal lika viktiga perspektiv. Vi har på allvar förstått att information är något man kan behöva granska kritiskt.

På internetforum är det vanligt med diskussioner där man ställer höga krav på ett kritiskt förhållningssätt och på källhänvisningar.

Så de nymodigheter skolan varnat för – att använda Wikipedia som källa eller kolla grejer på Flashback – har fostrat en tänkande generation.

Förhållningssättet har långsamt sipprat ut från de innersta kretsarna till en vidare allmänhet, vilket har inneburit att vi har blivit bättre på att förhålla oss till auktoriteter. Vi har med andra ord vuxit upp, gamla som unga.

Källa på det, kanske?