Ledamöter i EU-parlamentet arbetar nu för att införa tvångsregler för att blockera olagliga sajter. Detta efter att EU-parlamentets kommitté för medborgerliga rättigheter, Civil Liberties Committee, har granskat en rapport som handlar om möjligheterna att blockera webbsajter med exempelvis barnpornografi.
Enligt texten i rapporten måste medlemsstater vidta relevanta åtgärder för att ta bort sådana olagliga webbsidor, inklusive vad som kallas för "icke-rättsliga" åtgärder.
Blockeringen av åtkomst måste enligt förslaget ske med adekvata säkerhetsåtgärder, för att se till att blockeringen begränsas till vad som är nödvändigt, samt att användare informeras om skälen till blockeringen, fastslås det i rapporten.
Men branschorganisationen Edri, European digital rights, kontrar med att regler om blockering kan motverka sina syften. De leder till att brottslingar varnas när att deras kriminella aktiviteter blir avslöjade.
– Reglerna verkar inte gå ut på identifiera de drabbade barnen, eller att granska brottslingarna, utan handlar bara om att undvika allmän åtkomst till sajterna, säger organisationens talesman Joe McNamee till IDG News.
Detta trots att blockeringen, enligt honom, inte har någon effekt.
– Det är en helt kosmetisk åtgärd, som inte avhjälper det verkliga problemet utan leder bara till att myndigheter kan hävda att de gör något när de skickar bollen vidare till internetoperatörerna.
– Länder som inför blockeringar för att ta itu med övergrepp mot barn kommer att blockera spelsajter imorgon och politiskt ovälkomna webbsajter i övermorgon. Det ser vi redan i dag i Frankrike, tillägger han.
Om EU-kommittén bifaller förslaget, kommer en röstning att genomföras i början av februari.
Rapporten har tagits fram av den italienska parlamentarikern Roberta Angelilli. I den föreslås visserligen att de nationella myndighet ska bestämma om blockering. Men enligt flera organisationer som är inriktade på på digitiala fri- och rättigheter, överväger att antal parlamentariker att kräva tvångsblockering, något som även delar av EU-kommissionen och kommittén för medborgerliga rättigheter uppges stå bakom.
