Lars Wiktorin, konsult på företaget It Plan, är kanske den i Sverige med längst erfarenhet av begreppet it-arkitekt. På utbildningsföretaget Dataföreningen Kompetens har han utbildat it-arkitekter sedan slutet av 1990-talet. Kurserna har hittills kört i 38 omgångar med mer än 1 200 deltagare. Begreppet är ännu äldre och hans allmänna förklaring till varför det blivit på modet är de ökande kompetenskraven för att bygga dagens komplexa it-system.

– Uppgiften att skapa en övergripande systemstruktur har egentligen alltid funnits, säger Lars Wiktorin.

Men den uppgiften blir allt svårare. Komplexa integrationsprojekt, virtualisering, behovet av tjänsteorienterad infrastruktur och molnet gör att kompetenserna som ryms inom begreppet it-arkitekt blir ännu hetare.

Han är också med i diskussionen om vad som ska ligga i begreppet. Han anser att titeln it-arkitekt räcker som samlingsnamn. Det behöver inte delas in i flera roller.

– Men området är så stort att det givetvis fordras specialiseringar. Det grundläggande är att förstå vad det innebär att strukturera helheten.

I stora drag är det, enligt Lars Wiktorin, frågan om fyra specialområden. Inom det mest tekniska krävs kunskaper om mjukvara eller applikationer.

På ett annat specialområde gäller det att få grundteknik, applikationer och informationshantering att samverka till en enhet.

– En duktig it-arkitekt ska sålla fram faktorerna som är avgörande för att kunna skapa användbara system.

Lars Wiktorin har genom åren stött på alltför många it-proffs som enbart sett it som ett teknikområde.

– Ytterst handlar det om att inte fastna i detaljerna, utan även se deras roll i helheten och hur it ska stötta verksamheten.

Uppskattningsvis finns det omkring 2 500 arkitekter som på ett eller annat sätt arbetar inom it-sektorn. Totalt finns det ett 50-tal titlar Bland dem märks it-arkitekt, systemarkitekt och affärsarkitekt.

– När det gäller titlar som till exempel läkare, så är det väl definierat vad du ska kunna och hur du förvärvar det kunnandet. Det gäller på de flesta områden, men inte för it, säger Daniel Akenine.

Han är engagead i organisationen IASA, som är en internationell organisation för it-arkitekter. Syftet är att genom en certifiering få bättre ordning på begreppet.

– Det är rimligt, eftersom folk tar betalt för att vara it-arkitekt. Men det finns ingen bra beskrivning av vilka kunskaper som ligger i begreppet.

Organisationen har genom ett internationellt samarbete slagit fast att begreppet it-arkitekt kan delas in i fyra roller. Titlarna är enterprisearkitekt, lösningsarkitekt, verksamhetsarkitekt och mjukvaruarkitekt.

– Alla dessa är it-arkitekter, men det är den övergripande titeln för dessa fyra kompetenser, säger Daniel Akenine.

De mer precisa definitionerna av rollerna finns på organisationens hemsida: www.iasa.se. När han ska beskriva skillnaderna, tar han i stället utgångspunkt i att uppgiften för it är att stötta affärerna.

– Och alla de här fyra rollerna stöttar varandra i det.

Det finns ändå skillnader. Mjukvaruarkitekten är till exempel den mest tekniska rollen. Lösningsarkitekten passar för att utforma en soa-strategi, medan mjukvaruarkitekten är den som bygger en tjänst i soa.

Enligt Daniel Akenine har arbetet inom IASA tagits emot väl både bland dem som kallar sig arkitekter och företag.

– Vi har ett nätverk på Linkedin med 700 arkitekter.

Dessutom har organisationen tagit fram en internationell certifiering av it-arkitekter. Hittills har tre it-arkitekter certifierats i Sverige. Niklas Hedin är en av dem. Han är den förste i Sverige och den fjärde i världen. Visst medger han att det ibland kan kännas lite väl exklusivt.

– Så här måste det ha känts för de första läkarna eller advokaterna, men jag är övertygad om att certifieringen om några år är väl etablerad och jag känner mig stolt att vara bland de första, säger Niklas Hedin.

Han är vd på företaget Centiro Solutions som utvecklar molntjänster för logistik och har flera riktigt stora globala företag bland sina uppdragsgivare.

Att han nu tog steget och certifierade sig i det nya programmet drivs av att han vill ha en tydlighet gentemot sina uppdragsgivare, men också mot sig själv.

2008 certifierade han sig enligt Microsofts MCA-program, men därefter har företaget släppt certifieringen till IASA. Förhoppningen är att certifieringen därmed ska bli leverantörsoberoende och bredare.

– Det är en mognadsprocess och då hakade jag på.

Han medger att certifieringen är krävande, men han är samtidigt övertygad att många fler skulle klara och ha nytta av den.

Praktiskt börjar certifieringen med en grundlig dokumentation av kandidatens erfarenhet och en beskrivning av projekt som man arbetat i. Under den tiden har man en mentor. Nästa steg är att gå upp en panel av experter.

– Det är ett unikt möte, ett samtal med likar och en resa i högt tempo. Det är både givande och utmattande. Det kan röra till exempel ens designfärdigheter och kunskaper om olika driftmiljöer.

De rätta svaren är inte alltid dem man tror.

– Rätt svar kan ibland vara att jag inte vet, men jag vet vem jag ska fråga, säger Niklas Hedin.

Fakta

  • Begreppet it-arkitekt började användas redan på 1970-talet, men fick sitt genombrott i mitten av 1990-talet.
  • Dataföreningen Kompetens började utbilda it-arkitekter i slutet av 1990-talet och har idag utbildat omkring 1 200.
  • I Sverige finns i dag omkring 2 500 personer som i olika former kallar sig it-arkitekter.
  • I dag finns också organisationen IASA, som arbetar för att få fram internationellt vedertagna roller och certifieringar för it-arkitekter. Mer information finns på: www.iasa.se.
  • Det finns också ett forum på Linkedin där 700 svenska it-arkitekter ingår.