Facebook centralt i hennes undervisning

Anna Karlsson har två Facebooksidor. Utöver hennes privata har hon ytterligare en sida där hon kallar sig Fröken Anna Karlsson och har tecknat en bild på sig själv i stället för foto. På den sidan får hennes elever lägga till henne som vän. I loggen har en elev lagt in ett foto med gårdagens lektionsanteckningar från tavlan. En annan elev klagar på att han inte förstår matten.

– Då chattade jag med honom senare på kvällen, säger Anna Karlsson.

Anna Karlsson är matte- och NO-lärare för högstadieklasser på Viktor Rydbergs samskola i Danderyd. I den stora gula byggnaden på en slätt i Djursholm utanför Stockholm snirklar vi oss genom korridorerna. Hon byter hon några ord med elever som har rast innan vi till slut hamnar i ett orangemålat klassrum.

Anna Karlsson ställer ner sin penndator på bänken. Att använda sig av nya digitala lösningar är självklart tycker hon. Nyligen utsåg Microsoft henne till en av världens mest innovativa lärare.

– Det innovativa ligger i att kreativt använda de verktyg som finns och se möjligheter. Det kan man göra även utan dator, men nu är det där den nya världen finns och därmed kommer in i skolvärlden, säger hon.

Det viktiga är inte att prompt använda datorn, nyckeln är hur den används. Det handlar, enligt Anna Karlsson, om tankesättet, hur man lär ut och att kunna vara flexibel. Skolan måste följa med i samhällsutvecklingen.

– I dag är vi mer rörliga och har fler kontaktytor.
I stället för att hänga vid korvkiosken är vi på sociala medier.

Därför blir det viktigt för lärarna att finnas där eleverna finns. På kvällen före ett prov brukar Anna Karlsson vara tillgänglig på Facebook och Messenger, så att eleverna kan kontakta henne.

Det var i våras förra året som hon vann Europafinalen när Microsoft utsåg de mest innovativa lärarna.

I oktober åkte hon till världsmästerskapen i Sydafrika. Hennes monter var så populär att hon knappt fick tid att besöka de andra montrarna. När det var dags för prisutdelning kom hon på tredje plats.

– Den stora vinsten med tävlingen är att jag fått möjligheten att påverka och träffa andra lärare. Jag har ökat min kontaktyta. Tänk om alla hade möjligheten till sådan input och chansen att dela med sig av vad de tycker är intressant, säger hon.

Dock tar hon sällan idéer till undervisningen rakt av från någon annan. Det handlar mer om att tekniska lösningar inspirerar till att införliva dem i undervisningen.

Viktor Rydbergsskolan använder Microsofts skollösning Onenote. Alla elever och lärare har sitt eget konto med mejl och dokumenthantering. I programmet lägger Anna Karlsson ut anteckningar, har möjlighet att filma elevsamtal och publicera annan information kopplat till undervisningen.

Varje elev har en egen inloggning där de kan se både sina egna och lärarens anteckningar via en delad yta i molnet. Anna Karlsson tar fram en pekare och visar på sin penndator hur hon kan genomföra räkneexempel på skärmen. I klassrummet projiceras det hon skriver på väggen.

Hon har även testat att använda Twitter tillsammans med eleverna. Efter varje lektion reflekterade de över vilka problem de hamnat i. Men 140 tecken visade sig vara för kort.

– Nu när jag vet mer om Twitter hade vi kunnat göra på ett annat sätt. Men det är är ju en öppen plats, och man kanske inte vill ha det så öppet.

Öppenheten det medför att använda de sociala medierna är något hon som lärare måste ta hänsyn till. Om hon bloggar om en lektion är hon noga att inte nämna några elever vid namn. Likadant om hon lägger ut en podsändning från en lektion.

– Då säger jag att ”nu filmar vi den här sekvensen och då säger vi inga namn”. Vi kan ha diskussioner men det får inte bli personligt.

Sådana situationer gör även eleverna medvetna om vad som hamnar på nätet och att de måste tänka på vilken information de delar med sig av.

Anna Karlsson har till exempel visat hur de kan stänga ner en grupp på Facebook eller hur de kan låsa sin Facebookprofil. Även om det inte är hennes huvudämne anser hon att det ingår i lärarrollen.

– Man kan fråga sig vart skolan vill i framtiden och vilken kompetens som krävs. Social kompetens är en stor grej, och datorn används på nästan alla arbetsplatser. Det är en stor del av barnens framtid och jag som lärare är ansvarig för hur skolan ser ut i dag. Jag måste kunna stå för vad jag utbildar mina elever till, säger hon.

Anna Karlsson har undervisat på Viktor Rydbergs samskola, som är en stiftelseägd friskola, de senaste fyra åren. Skolan har gjort en storsatsning på it och enligt Anna Karlsson har lärarna stor frihet att ta in nya former i undervisningen.

Under de senaste åren har intresset för elevdatorer fullkomligt exploderat i svenska skolor. Nyligen fick även eleverna i årskurs sju och åtta på Viktor Rydbergs samskola var sin dator. Målet är att samtliga elever ska få en egen skoldator.

– Om man inte gör en satsning på it i skolan så blir det en skillnad mellan dem som har tillgång till datorer och dem som inte har det. Skolan ska ju vara jämställd och alla ska ha samma möjlighet. Men det är tråkigt att det inte är så, säger hon och tillägger:

– Det finns ju skolor där lärarna inte ens har en dator. Hur ska man kunna jobba och hålla sig uppdaterad då?

Utöver den pedagogiska vinsten med att använda datorn i undervisningen finns också en effektivitetsvinst.

– Att göra ett collage till exempel går hur snabbt som helst på datorn. Annars kan man ta en hel lektion till att klippa och limma. Med en dator kan man använda återstående tid till reflektion och analys.

Hon har inte gjort någon omfattande utvärdering om hur elevernas kunskaper påverkas av det nya sättet att arbeta. I nuläget är elevernas engagemang kvitto nog på att hon är på rätt väg. Dessutom har det hänt att elever som har varit tysta under lektionen hellre tar kontakt på nätet. Sedan har det smittat av sig till klassrumsundervisningen.

– På nätet kan eleverna vara lite anonyma först och märka att det är okej att fråga. De får ett positivt gensvar och det stärker självkänslan. På så sätt ser man till allas personlighet, säger hon.

Målet är att det ska vara ett klimat där alla kan prata i
klassrummet.

– Det är min skyldighet som pedagog att se till att så många som möjligt känner så. Det gör jag genom att möta eleverna på deras planhalva, säger hon.