Computer Sweden uppmärksammade nyligen att digital fingeravtrycksläsning, trots stora förhoppningar, aldrig blev någon succé. Men tekniken för att använda biometri i allmänhet utvecklas. Det är företaget Speed Identity ett exempel på.

2009 redovisade företaget en omsättning på 85 miljoner kronor på egenutvecklade produkter för identifiering med biometri. CS träffar säljchefen Magnus Löfgren och vd:n Magnus Svenningsson på huvudkontoret i Tyresö utanför Stockholm.

– Att billiga fingeravtrycksläsarne är dött stämmer. De ger för låg precision och det begränsar användningen, säger Magnus Löfgren.

Lågprisbiometrin må vara död, men marknaden för biometrisk identifiering växer i rasande fart.

Det är en direkt följd av terrorattacken mot World Trade Center i New York. Nya internationella regelverk för resehandlingar och id-dokument har införts.

I dag måste alla, oberoende av var man befinner sig i världen, lämna ifrån sig biometriska data som fingeravtryck, ansiktsbild och signatur för att få ett pass, visum eller nationellt id-kort.

När de nya kraven för biometriska pass infördes i Sverige för sex år sedan, levererade Speed Identity de första systemen för biometrisk datafångst till Rikspolisstyrelsen. I passen lagras fingeravtryck och en biometrisk ansiktsbild digitalt, vilket möjliggör matchning vid gränspassagen på en flygplats. Då tas en bild och fingeravtryck på personen, vilka matchas mot motsvarande data i passet. Verifieringen av identitet görs med stor precision.

Företaget har sin grund i Passfoto, som startades för 50 år sedan. Vd:n och säljchefen är ense om att den tidens teknik också har sin grund i biometri, om än analog.

– Grunden är vårt kunnande om fotografi, säger Magnus Löfgren.

Det är inte bara den svenska polisen som köpt utrustning för biometriska identitetshandlingar. Bland kunderna finns myndigheter i Estland, Litauen och Luxemburg. En av de senaste kunderna är FN, som använder systemet för interna id-kort.

När Magnus Svenningsson beskriver utvecklingen framöver, så är ambitionen att utveckla teknik som skapar en så stark koppling som möjligt till individen. I princip finns i dag redan teknik som gör att en individ inte skulle behöva vare sig id-kort, pass eller lösenord.

– Vår teknik är ett verktyg precis som en yxa. Den kan användas för att hugga ved med, men den kan också användas för att skada människor med, säger Mangus Sveningsson.

Ett exempel är att använda en persons DNA, men då uppstår genast frågan hur mycket en individ ska behöva lämna ut.

– Vi skulle i princip kunna ha en spottkopp för att komma in på lagret. Eller i ett land. Men vill vi det? Genom en individs DNA går det ju till exempel att läsa ut information om genetiskt betingade sjukdomar, säger Magnus Svenningsson.

Parallellt växer behovet av biometrisk teknik i spåren av terror och krig. Ett exempel är avläsning av biometriska data från flyktingar och personer som söker visum till andra länder.

Det stora, och försenade, EU-projektet har som mål att sätta stopp för det som internt kallas ”visa shopping”. Målet är att en visumsökandes fingeravtryck snabbt matchas mot databasen för att se om visum nekats från något annat EU-land, och i så fall varför.

– Ytterst är det en fråga om vilket samhälle vi vill ha. En sak är säker, de riktigt stora pengarna finns i att utveckla databastekniken och de övergripande systemen som knyter ihop all biometrisk datafångst, säger Magnus Svenningson.

Fakta

Biometri – kroppsavläsning – datoriserad kontroll av människors identitet med hjälp av kroppens unika kännetecken som fingeravtryck, venmönster, iris, ögonbotten eller röst.

Man kan också utgå från unika beteenden, till exempel att alla människor har sitt eget sätt att variera trycket när de skriver med penna.

Fördelen är att sådana egenskaper är svåra att förfalska.

Nackdelen är att systemen inte är säkrare än de metoder som används för att kontrollera identiteten när kroppsdata registreras – om din tumme registreras med någon annans personnummer så blir det den personens tumme.
Källa: CS ordlista

...miljarder kronor omsatte biometriindustrin 2010, enligt branschorganisationen International Biometrics Group. 1999 var omsättningen 4,5 miljarder. 2014 beräknar IBG att omsättningen blir omkring 60 miljarder kronor.

Ökningen beror till stor del på användning av biometrisk identifiering som medel i bekämpningen av terrorism och för militära ändamål.

Användningen av biometrisk identifiering, till exempel med fingeravtryck, för inpassering, inloggning och liknande ändamål har inte motsvarat förväntningarna. Det beror bland annat på att den biometriska tekniken har marknadsförts med överdrivna påståenden. Biometrisk identifikation som krånglar och utestänger anställda från arbetsplatsen blir inte långlivad.

Det är också möjligt att manipulera biometriska system genom dataintrång. Även om man inte kan ändra biometrisk information som fingeravtryck eller annat, så kan man ändra den personinformation som är knuten till den.

I stället är det organisationer för övervakning, militär spaning och kriminalteknik som har tagit till sig biometrisk teknik.

Ansiktsigenkänning är den snabbast växande formen av biometri. Möjligheten att med hjälp av övervakningskameror känna igen en misstänkt terrorist eller annan brottsling i en folkmassa är fortfarande liten, men tekniken förbättras. Skägg och solglasögon kan inte förändra de särskiljande proportionerna i ett ansikte. Efterlysta brottslingar i USA har gripits efter att de fångats på övervakningskameror på banker.