Att förse tusentals elever med datorer har visat sig vara en svår uppgift. Inte sällan tar kommunernas it-avdelningar beslutet att låsa datorerna och begränsa möjligheten att installera program. Att behandla skolan på samma sätt som vilken verksamhet som helst har lett till massiv kritik från skolledningarna, visar en rad exempel runt om i landet.
Gävle kommun tvingades nyligen stoppa utrullningen av kommunens 13 000 nya bärbara sedan skolan slagit bakut mot de alltför låsta datorerna. När de skickas ut i verksamheten igen i vår har det medfört en extra kostnad på omkring 600 000 kronor, enligt it-chefen Niclas Hjortenmark.
Även Nacka kommun dras med stora problem. De datorer som skulle ha varit ute i skolan förra våren är ännu inte där. Kostnaderna drar iväg, och kommer att öka med 2,8 miljoner, enligt kommunens egen prognos.
Stockholms stads outsourcing av kommunens alla arbetsplatser har ställt till det i skolorna med både förseningar och strul vid användandet.
– På många håll råder det nästan krig mellan it-avdelningarna och skolledningen, säger Bo Kristoffersson, som vid sidan av sitt jobb som rektor på Viktor Rydbergs gymnasium i Danderyd jobbar med skoldatorlösningar i det oberoende projektet LearnIT24.
– Nästan varenda en av de kommunala skolorna klagar på att de sitter fast i centrala system som gör att de har gamla program i sina datorer och att lärarna inte kan få de program de vill ha.
– Det är ett gigantiskt problem. Jag har en känsla av att de jätteinvesteringar som görs kan bli en flopp, säger han.
På gymnasieskolan Spyken i Lund fick eleverna bärbara datorer höstterminen 2008. Att datorerna var låsta gjorde dem svåranvända och rektorn Karin Stavne jobbade under ett års tid mot kommunens it-avdelning för att eleverna skulle få mer frihet på datorerna.
– Kampen har förts med många medel: uttröttning, tjat, lobbying och jag vet inte vad. Det har tagit jättemycket tid och energi och skapat frustration. Speciellt att vi hela tiden måste motivera varför vi vill ha något.
It-avdelningen har hänvisat till säkerhetsaspekten och att vissa saker är omöjliga att genomföra. Till slut gick it-avdelningen med på att öppna elevernas datorer och ge eleverna administratörsrättigheter. Lärarnas är fortfarande låsta, vilket medför att lärare och elever arbetar i olika Officeversioner.
– Det finns så många fria program och andra program som man kan ladda ned och använda i undervisningen. Ett sådant otroligt hjälpmedel måste våra lärare och elever kunna utnyttja.
Malin Christersson, utvecklingsledare i matematik, Katedralskolan i Lund:
– Många av de program jag ville ha, som Java och Netbeans, är gratisprogram. Det gjorde att det var kört. I andra fall har programmen åtminstone en licens, men nu har jag inget att vifta med. It-avdelningen mystifierar tekniken utan att förklara varför saker och ting inte går.
– Det är aldrig någon som har frågat oss vad skolan har för behov och på vilket sätt vi vill använda datorerna, utan allt kommer ovanifrån. Tidigare undervisade jag i programmering, men det har jag slutat med i något slags protest.
Marcus Weiderstål, lärare, Bromma gymnasium:
– Den största nackdelen är att man måste beställa för att få något nytt, även gratisprogram. Ta till exempel webbläsaren Rockmelt. Det skulle vara perfekt för att visa för mina webbdesignelever hur man lyckas koppla sociala medier till en webbläsare, men jag skulle aldrig lyckas motivera för min rektor att vi ska betala 8 000 bara för att paketera och få det godkänt.
Per Jönsson, professor, Malmö högskola:
– Det är djupt tragiskt. Vi har alla de här människorna som brinner för att komma igång och så är det en massa saker som stoppar dem.
Thomas Lingefjärd, docent, Göteborgs universitet:
– Sverige är lite av ett u-land när det gäller utvecklingsprojekt med modern teknik i olika undervisnings-faser.
