Diskussionerna tog fart när investmentbanken Goldman Sachs i januari investerade nära tre miljarder kronor i Facebook, en affär som då satte det sociala nätverkets värde till 320 miljarder. De fortsatte när shoppingtjänsten Groupon, som nobbat att sälja bolaget till Google för 39 miljarder kronor, enligt medieuppgifter planerar en börsnotering till en värdering på nästan 100 miljarder.

I veckan har så mikrobloggtjänsten Twitter uppgetts tala med tänkbara köpare om en försäljning i 65-miljardersklassen och spelföretaget Zyngas värdering är enligt Wall Street Journal uppe i 60 miljarder kronor.

Under de stora finns dessutom en lång rad internetföretag som den senaste tiden nått värderingar på över en miljard kronor.

Tecknen på att internetbranschen gått in i en ny bubbla – eller åtminstone att det börjat skumma i vattnen – är flera. Twitter värderas alltså till 65 miljarder kronor, vilket är 100 gånger företagets beräknade omsättning i år. För en halsbrytande jämförelse det är det som att Hennes & Mauritz skulle värderas till 10 000 miljarder kronor i stället för det verkliga börsvärdet runt 400 miljarder.

Tendenserna finns också på lägre nivå. Nyligen såldes Twitterklienten Tweetdeck till mediebolaget Ubermedia för 200 miljoner kronor, trots att Tweetdeck är gratis och företaget helt saknar en intäktsmodell.

Vad är det då investerarna är beredda att betala för? De höga värderingarna drivs i hög grad av något annat än intäkter, nämligen användardata:

– Är de här priserna rimliga baserat på finansiella multipler? Nej. Men de här uppstartsbolagen bygger sociala tjänster och har mycket data om sina användare. Marknaden värderar det högt just nu, säger riskkapitalisten Ethan Kurzweil på Bessemer Venture Partners till Wall Street Journal.

Marknaden värderar alltså inte bolagen på dess finanser, utan på något nytt. Något som inte kan värderas efter vanliga ekonomiska principer. För tio år sedan hette det nya som drev värderingarna i taket ”intellektuellt kapital” – en värdemätare som dog ut när dotcombubblan sprack. I dag är det alltså användardata, en faktor som i och för sig är mätbar men som inte på något sätt är en garant för intäkter.

För att citera Alan Patrick, luttrad branschveteran och analytiker på brittiska Broadsight: ”Alla bubblor börjar med ett Nytt Ekonomiskt Paradigm, med argumentet att ’den här gången är det annorlunda’ och att normala värderingsprinciper inte gäller”.

Ett argument mot att dagens höga värderingar går att jämföra med dotcombubblan är att flera av de nya internetföretagen faktiskt omsätter en hel del pengar. Groupon hade till exempel en årsomsättning strax under en miljard dollar 2010 och Facebook ryktas göra mellan en och två miljarder dollar i vinst i år.

Marknaden ser också annorlunda ut i dag, det finns en mognad bland de etablerade företagen och konsumenterna är på ett helt annat sätt beredda att spendera pengar på nätet.

Klart är att pengarna inte slutar flöda in i internetföretagen än på ett tag. I söndags avslöjade New York Times att jättebanken JP Morgan börjat samla in uppåt fem miljarder kronor till en ny investeringsfond, helt inriktad på investeringar i internetföretag.

Uppdatering: På fredagen rapporterar Wall Street Journal att spelföretaget Zynga tagit in 3,2 miljarder kronor i nytt kapital, en investering som sätter värdet på företaget till 64 miljarder kronor. Bland investerarna märks investmentbanken Morgan Stanley.

Fakta

Alan Patrick, branschveteran och analytiker på brittiska Broadsight, har sammanställt en lista över tio tecken att hålla utkik efter för den som spanar efter nästa it-bubbla:

  1. Det kommer en Ny Grej som går utöver den Gamla Ekonomin och som inte kan värderas på det Gamla Sättet. Den här gången är Allt Annorlunda och investerare står på kö för att köpa in sig i den Nya Grejen.
  2. Smarta personer som varit med förut börjar kalla det en bubbla, den Nya Grejens apostlar målar upp ännu större bilder och nätverksträffar för uppstartsföretag sprider sig snabbt.
  3. Företag med grundare som haft beröringspunkter med andra högt värderade företag får kapital direkt.
  4. Ett stort antal nya företagsinkubatorer startas, av nyfinansierade riskkapitalbolag.
  5. Företag börjar få kapital på en Powerpointpresentation, utan att någon produkt finns ännu.
  6. Personer med MBA-examen lämnar bankerna för att starta företag.
  7. De Stora Börsnoteringarna sker.
  8. De stora investmentbankerna börjar tjäna pengar på den Nya Grejen.
  9. Din taxichaufför ger dig aktietips och du satsar dina pensionspengar.
  10. Ett företag som representerar den Nya Grejen köper ett företag i den Gamla Industrin för vansinniga pengar. Detta är toppen på bubblan.

Källa: Alan Patrick, Broadsight