När CS ringer runt berättar de tillfrågade blodisande historier om Excellösningar de sett. Johan Montén, konsult på Advince, minns hur konsolideringen för Ericssons mobiltelefonbolag fungerade på 1990-talet:
– Den bestod av 250 länkade Excelark. I det 35:e arket hittade vi värdet 67 i en cell, utan någon förklaring av vad det stod för. Ingen visste. Om man ändrade värdet till 66 ändrades balansräkningen med 100 miljoner kronor, berättar Johan Montén.
I en annan cell fanns ett decimaltal. Om det ändrades det minsta förändrades resultatet med flera hundra miljoner.
En person som vill vara anonym berättar om ett finansföretag som betalade ut provisioner för nyöppnade kreditkort. Under flera år hade företaget betalat ut dubbelt så mycket i provision som det borde gjort, eftersom en fil med stordatordata importerades två gånger till ett Excelark.
I en historia som återgetts tidigare i CS spelar färgen röd en stor roll. Det visar sig nämligen att enbart celler med röd färg tas med i vissa beräkningar i en viktig kalkyl. När personen som gjort kalkylen slutar ändrar hans ersättare naturligtvis färgen på de cellerna, med följden att beräkningarna slutar fungera. Tyvärr dokumenterade han inte vilka celler han ändrade färgen för.
