Katarina Bonde har nått toppen i dubbel bemärkelse. Från vindsvåningskontoret på e-betalningsföretaget Dibs, där hon är styrelseordförande, har hon utsikt över hustaken på Kungsholmen. Som riskkapitalist och styrelseproffs har hon även fått unika insikter i svenskt styrelsearbete. Ju fler år hon har lagt bakom sig i företagens toppskikt, desto mer uppenbar har bristen på it-kompetens i styrelserna blivit. Nu varnar hon näringslivet för riskerna med att glömma it-kompetensen i styrelserna.

– De flesta styrelser förstår inte vad it handlar om. It-frågorna betraktas som teknikproblem, inte som affärsfrågor. Ju mer inbäddat it blir som en del av alla företags verksamhet, desto viktigare roll spelar it-kompetensen i styrelserna.

Frågan blir livsavgörande när internet blir en plattform för tjänster som spänner över hela livsspektrat – från arbete och affärer till fritid.

– It-generalister blir helt avgörande i den industriella omvandling som sker från produktion till tjänster. Ändå ser de flesta styrelser it och internet som tekniska frågor, som kan delegeras nedåt i organisationen.

Ytterst sällan väljs styrelseledamöter utifrån it-kompetens. Ett vanligt misstag är att utse skickliga tekniker som inte förstår affärsfrågor. Att tillsätta de som enbart är specialister avråder hon helt ifrån.

– De har sällan tillräcklig erfarenhet av it som en organisationsfråga. De som tillsätts måste kunna bevaka och beakta många olika it-områden.

Bristen är inte bara styrelsernas fel. Skulden faller även tungt på de valberedningar som utnämner styrelseledamöterna och som ska se till att styrelserna gör sitt jobb. Det kräver en bred it-förståelse, från sociala medier till riskhantering via nätet.

– Väldigt sällan utgår dessa från it-kunskaper när de föreslår styrelseledamöter, så väldigt få sådana personer väljs in.

Många av Katarina Bondes företag är teknikbolag, som startas och drivs av teknikentusiaster. Men även där finns ett behov av att tillsätta it-kompetens utifrån.

Att tillsätta rätt personer till en styrelse är en konst. It-kompetens är en av flera viktiga saker att beakta, jämte kontakter, affärskunskaper och specialistkunskaper inom exempelvis juridik.

Katarina Bonde har ett enkelt råd:

– Tllsätt minst en styrelseledamot som har gedigna och breda it-kunskaper, någon som förstår hur företaget ska använda it som ett konkurrensmedel och för att möta de risker som tekniken skapar.

– Här finns möjligheter att skapa nya affärsmöjligheter, men också att undvika risker i form av oförutsedda säkerhetslägen, näthot, problem med rykteshantering på nätet och katastroftillstånd.

Annars kan det gå som i styrelsen med låg it-kompetens som överinvesterade i ny teknik utan att det ledde till några positiva effekter. Eller på webbföretaget som skulle börja sälja hemlagad mat på nätet – en fantastisk ny idé. Med webben som grund fick företaget en kapitalinjektion, byggde fabriker och lager och beställningarna haglade in. Men alla nätkunder ville ha hem sin mat vid samma tid på kvällen. Leveranserna blev fördröjda och under dagtid satt personalen och rullade tummarna. Först då insåg ledningen att de inte ledde ett nätbolag, utan ett företag med ordermottagning på webben och en omöjlig affärsidé. Konkursen blev ett faktum.

Gammalt industritänkande är en annan hämsko.

– Nyligen bestämde sig en styrelse i ett stort verkstadsföretag för att inte arbeta med sociala nätverk. De skulle sköta alla externa kontakter personligen. Företaget missar att de flesta inköpschefer i dag är inlänkade på professionella forum. På så vis tappade företaget en viktig kontaktyta för att göra affärer.

Plötsligt stormar ett tv-team från TV4 in. EU vill stifta regler för att få in fler kvinnor i styrelserna. Kameran åker upp, en mikrofon hålls fram. Nej, säger Katarina Bonde, hon är skeptisk till tvångsregler.

– Det här handlar mer om ett praktiskt dagligt arbete. Jag har till exempel i mitt nätverk lika många kvinnor som män. När jag föreslår personer till ledningsgrupper och styrelser, så blir det oftare kvinnor än ifall en man hade föreslagit, för att jag har ett starkt kvinnligt nätverk. Jag tittar nog mer på kompetensen, säger hon innan tv-teamet försvinner.

Katarina Bonde är är civilingenjör i teknisk fysik med inriktning på partikelfysik, utbildad operasångerska och it-entreprenör.

Du verkar ha en otrolig bredd.

– Ja, jag har fått utveckla förmågan att använda båda hjärnhalvorna och har ganska lätt att hänga med i olika konversationer.

– Jag kan på stående fot hålla ett föredrag om nästan vad som helst, säger hon och skrattar.

Från början såg hennes karriär ut att gå i en traditionell bana. Hon började som utvecklare på Programator. Sedan blev hon chef. Hela karriären fick en oanad inriktning när hon flyttade till USA 1992, där hon ledde ett antal it-bolag – samtidigt som hon tog hand om en fyraåring och en sexmånaders bebis.

– Där fanns människor överallt som berättade om sina idéer och att det bara behövdes ett visst antal miljoner för att dra i gång. Det var helt nytt för mig.

Sedan dess har hon gått in i och lämnat mängder av engagemang med riskkapitalbolaget Kubi som ett nav. Tidigare gällde Framfab, Orc Software, affärsaccelleratorn Go Global och Aptilo Networks. I dag är hon involverad i Micronic, musikprogramföretaget Propellerhead, E-builder, Kungliga Operan och Sjätte AP-fonden. Dessutom äger hon den vingård i Kalifornien som levererade vin till senaste Nobelmiddagen.

– Jag har en ganska hög oktanhalt och tycker det är kul att jobba, svarar hon på frågan om hur mycket hon arbetar – en exakt siffra har hon inte.

Vad krävs för att du ska trigga på ett företag?

– Första frågan är: kan jag förstå vad de som vill ha pengar föreslår?

Personerna bakom måste förstå hur deras omvärld ser ut, ha ett affärskoncept och intjäningsmodeller som ser ut att fungera. Därefter kommer förmågan att hantera oförutsägbarhet. Vad händer om något händer? Om förutsättningarna ändras radikalt?

– Hanteringen av första motgången är ett bra test av hur affärsidén funkar. Företagets första antaganden stämmer sällan. Folk köper inte på det sätt som man tror eller så behövs det mer support eller nya sätt att sälja eller distribuera, säger hon.

– Det gäller att vara envis och inte ge upp för lätt, men man får inte resonera ”ingen fattar mina produkter”. Alla kan inte ha fel, så om ingen vill betala kanske man bör lägga ned eller ändra förutsättningarna i grund och botten.

Katarina Bonde tror att tjänsteinnovation blir nästa stora exportindustri.

– Många av de stora svenska uppfinningarna under 1900-talet löste praktiska problem: att kunna samtala eller förpacka på ett effektivt och billigt sätt. I dag finns de stora pengarna i att uppfinna och paketera nya tjänster för världsmarknaden.

Molntjänster är ett typexempel där företagen tidigare köpte logistiksystem, men nu allt oftare hyr samma innehåll, paketerat som en tjänst.

– Jämför med järnvägarna för 100 år sedan. Vem tjänade de stora pengarna? De som byggde på rätt ställe, där järnvägarna drog fram. På internet gäller i framtiden samma sak. Internet är inte en teknik utan en strategisk plattform för utveckla nya tjänster.

Fakta

... den svenska klädkoden:

– Utomlands är klädkoden varierad. Det är mycket ledigare i många andra länder och striktare här.

– Vi svenskar är så få och många är styrda av trender och moden. Är det lila som gäller har alla lila.

– Nyligen visade en undersökning att svenskar är ängsligast i världen över att inte ha koll.

... ”den nya it-bubblan” – mångmiljardvärderingarna på internetföretag som Twitter, Facebook och Google:

– När internet var nytt och hett och ingen visste var det var fanns det väldigt få sätt att tjäna pengar.

– Många förlorade pengar när dotcomföretagen misslyckades, men fenomenet internet lyckades över alla förväntningar. De flesta minns knappt hur man bokar en resa utan nätet.

... riskkapitalsajter som Fundedbyme, där vem som helst kan göra egna investeringar i olika heta företag:

– Crowdfunding är spännande. Jag skulle dock inte satsa några större belopp utan ha gjort en ordentlig genomgång av affärsiden och personerna bakom.

Namn: Katarina Bonde.

Yrke: Styrelseproffs med engagemang i bland annat Dibs, Ebuilder, Kungliga Operan, Micronic, Propellerhead och Sjätte AP-fonden.

Utbildning: Civilingenjör, teknik fysik.

Ålder: 52 år.

Familj:
Gift, dotter och son.

Bor:
Vingård i Sonoma Valley i Kalifornien och villa i Danderyd.

Fritidsintressen: Lyssna på musik. Är även utbildad operasångerska. Lyssnar på allt från klassisk musik till rock.

Gör mig glad: ”Skidåkning! Strålande sol och vita vidder, en oåkt snöig, bergsida, lagom mycket offpist med snö upp till knäna, långt utanför liftsystemen.”

Gör mig arg: ”Blir sällan arg, men ogillar när folk politiserar, intrigerar, smider ränker och går bakom ryggen. När folk inte säger rakt ut vad de menar och tycker, eller att de ödslar tid på att undvika att säga vad de tycker.”

Favoritmat: En god ost, helst getost från Kalifornien.

Favoritdryck:
Vin, gärna från egna gården. West Cabernet Sauvignon Gillar även Viognierdruvan, som är mindre känd, men som har en spännande fruktighet.

På nattduksbordet: En Ipad och just nu Emma Donoghues roman Room och Mark Twains självbiografi.