Det så kallade Telekompaketet, EUs reglering av nät- och telekomfrågor, håller på att föras in i svensk lag. Regeringen la nyligen fram en proposition som snart ska behandlas av riksdagen. En av lagändringarna som ingår i paketet är speciellt kontroversiell, hanteringen av cookies, de små filer som används för att till exempel spara inställningar för en sajt.
Direktivet säger att användare aktivt måste godkänna de vanligt förekommande kakorna, mer kända som cookies, innan de sparas på datorn. I praktiken skulle det innebära poppupfönster varje gång man går in på en sida samt att mängder med webbtjänster måste byggas om.
Det här har fått webb- och reklambranschen att rasa eftersom cookies används flitigt för att bland annat logga besöksstatistik och i e-handeln.
– När EU-parlamentet röstade om det här såg man det som en liten sak. Nu är det nästan det enda som diskuteras i telekompaketet, säger Jonas Forzelius, specialist inom it- och telekomrätt på advokatbyrån Time.
Men regeringen har gjort sin egen tolkning och lämnar lugnande besked till branschen. Att ha sin webbläsare inställd för att ta emot cookies ska räcka, enligt Henrik Hansson, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet.
– Vår bedömning är att det här inte ska ge några problem, säger han.
EU-direktivet har vållat huvudbry för jurister i hela EU. Å ena sidan står det klart och tydligt i direktivet att det skulle krävas aktivt samtycke, å andra sidan verkar förarbetet till direktivet, som ska fungera som en vägledning, säga i princip motsatsen.
– Förarbetet har en mer liberal inställning. Går man på det räcker det med att din webbläsare är inställd att godkänna cookies. Eftersom det är standardinställningen för de flesta webbläsare kan inte det räknas som ett aktivt samtycke, säger Jonas Forzelius på advokatbyrån Time.
I praktiken innebär regeringens hållning att det är upp till rättssystemet att avgöra hur lagen ska tolkas. I extremfallet kan Sverige dras inför EU-domstolen, men Henrik Hansson anser att webb- och reklambranschen inte behöver oroa sig. Det är meningen att lagen är generellt formulerad för att komma åt fall när cookies används på ett ”illegitimt” sätt, men att det samtidigt inte ska försvåra för vanligt internetanvändande. Var gränsen går får helt enkelt domstol avgöra.
– Jag kan så klart inte garantera någonting om vad en domstol skulle komma fram till, men jag tror inte att det finns några skäl att vara orolig, säger han.
- Stora delar av webben bygger på att cookiefiler hanteras relativt fritt utan några hårdare krav på godkännanden.
- Cookies används inom e-handeln för att föra besöksstatistik och för att förbättra webbplatsen baserat på data som inhämtas med hjälp av dem.
