Nu ska amerikanerna skriva email i stället för e-mail.
Och i stället för Web site ska det stå website.
Vem har bestämt detta?
Det har nyhetsbyrån AP, vars skrivregler har kommit i ny upplaga med nymodigheter.
AP Stylebook är rättesnöret för många amerikanska tidningar när det gäller språkriktighet.
Skrivregler är inte en uttolkning av Guds ord, utan ett praktiskt hjälpmedel.
Så jag undrar ifall APs skrivregler är så praktiska.
Email förlorar bindestrecket för att markera att e-post inte är en variant av vanlig post, utan något som lever sitt eget liv.
Men andra ord som börjar på e för elektronisk har kvar bindestrecket.
E-reader, på svenska läsplatta, har fortfarande bindestreck. Men en e-reader, är det en elektronisk ”reader”? Knappast. Skulle man tillämpa resonemanget från email skulle e-reader förlora bindestrecket direkt.
Fast – ”ereader” ser besynnerligt ut.
Hur ska man resonera? Ska e för elektronisk alltid ha bindestreck? Eller ska etablerade ord förlora bindestrecket? Ubåt eller u-båt?
Svaret är inte självklart. Ska man vara konsekvent eller göra en bedömning för varje ord – så att skribenterna tvingas slå flitigt i regelboken.
Ibland förstår jag inte hur AP resonerar.
Att Web site numera ska skrivas website med litet w bestämde AP redan förra året.
Men själva webben ska fortfarande heta the Web med stort W.
Det kan motiveras, det är ett egennamn. Vad jag inte förstår är varför AP tycker att journalisterna ska skriva Web page, men website.
Jag vill ha litet w i web page, men jag håller med om att uttrycket ska särskrivas – fast det är mest magkänsla.
På svenska är det enkelt. Särskrivning är nästan alltid fel. Vi skriver webbsida och webbplats (om vi inte skriver sajt).
På engelska finns det inget självklart val. Två substantiv som hör ihop kan skrivas som två ord intill varandra, som ett sammansatt ord eller hållas ihop av bindestreck.
En tumregel är att bindestreck används på nya tvådelade termer, men försvinner efter några år. Sedan kan det bli särskrivet eller hopskrivet. Om de två orden står för ett välkänt, konkret begrepp är det mer sannolikt (men inte säkert) att de skrivs ihop.
Vilket passar in på cellphone och smartphone, som AP vill att de amerikanska journalisterna skriver.
Förr skulle det vara särskrivning.
AP anser fortfarande att internet ska skrivas med stort I.
Brittiska tidningar skrev internet med litet i redan på 1990-talet.
Computer Sweden har gjort det i över tio år.
Mediespråksgruppen, som är vägledande för språkbruket i svenska massmedier, följer Datatermgruppen och accepterar internet med litet i. Litet i kommer också, spör jag, att vara första alternativ i nästa upplaga av Svenska Akademiens Ordlista. Men AP har kvar stort I.
Alla ändringar av skrivregler möts av klagovisor över den västerländska civilisationens undergång.
När Oxford English Dictionary tog med förkortningar som OMG, LOL och FYI möttes det av indignerade protester från folk som inte förstår vad ordböcker är till för.
Det förklarar varför AP följer språkbruket snarare än att leda det.
