Datalagringsdirektivet är här för att stanna, det är tydligt i den utvärdering som EU-kommissionen presenterade i dag. Där framhålls att de lagrade uppgifterna spelar en viktig roll för när det gäller att bekämpa allvarlig brottslighet.

– Vår utvärdering visar att lagrade telekommunikationsuppgifter är av mycket stor betydelse för de straffrättsliga systemen och brottsbekämpningen. Sådana uppgifter används som bevis, inte bara för att döma de ansvariga för allvarlig brottslighet och terrorism, utan också för att fria oskyldiga från misstankar, säger Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor.

Hon hänvisar bland annat till hur lagrade uppgifter bidragit till att identifiera 670 misstänkta medlemmar i ett internationellt pedofilnätverk.

Men det betyder inte att det fungerar utan problem.

I utvärderingen slås fast att lagringen innebär stora ingrepp i den personliga integriteten och därför överväger kommissionen att skärpa reglerna när det gäller lagring, tillgång och användning av uppgifter. Cecilia Malmström konstaterar att bristerna är allvarliga.

– Vi behöver en mer proportionerlig och enhetlig strategi för hela EU i denna fråga. Jag har därför för avsikt att se över direktivet i syfte att klargöra vem som kan få tillgång till uppgifterna, vilka skäl som kan ligga till grund för sådan tillgång och vilka förfaranden som gäller.

I utvärderingen föreslås bland annat att medlemsstaterna tydliggör vilken typ av brott som krävs för att datauppgifterna ska få användas så att det blir mer konsekvent.

Lagringsperioderna bör heller inte variera mellan länderna utan att de ska harmoniseras och helst kortas.

Någon form av oberoende övervakning för utlämningen av uppgifter bör inrättas, färre myndigheter bör ha tillgång till uppgifterna och dessutom bör färre typer av uppgifter lagras.

Operatörerna bör också ersättas för sina kostnader för datalagringen på ett mer enhetligt sätt I dag varierar det mellan medlemsländerna.

För att komma till rätta med de problem som utvärderingen pekat på tänker kommissionen under de närmaste månaderna samråde med brottsbekämpande myndigheter, domstolar, dataskyddsmyndigheter, branschintressen och det civila samhället. Därefter ska ett ändringsförslag tas fram.

EU-direktivet om trafikdatalagring trädde i kraft den 3 maj 2006 och skulle vara implementerat i alla medlemsstater senast den 15 september 2007.

I mitten av mars bordlade dock riksdagen frågan i minst ett år.

För knappt två veckor sedan beslutade EU-kommissionen att ta Sverige till EU-domstolen för att inte ha infört datalagringsdirektivet i svensk lag, något som kan innebära mångmiljonböter.