Han är först någonsin med titeln statssekreterare i Statsrådsberedningen med ansvar för kommunikation, en tjänst som tycks skräddarsydd för honom. Per Schlingmann är en av statsministerns närmaste förtrogna. En äkta spinndoktor som varit tongivande bakom den förändrade bilden av moderaterna med nya politiska begrepp som utanförskap, de nya moderaterna och nya arbetarpartiet.

När vi träffas i ett sammanträdesrum i Rosenbad lägger vi båda fram inspelningsmanicker på bordet.

Han skrattar hjärtligt när jag frågar honom om han ska lägga ut intervjun på regeringens hemsida men hejdar sig och säger glatt:

– Det är i och för sig en intressant frågeställning.

Bakgrunden är en intervju som DN gjorde med statsministern i vintras. Regeringen var inte nöjd med hur DN lade fram statsministerns syn på hyresrätter och lade upp den bandade intervjun i dess helhet på nätet – något som aldrig skett tidigare och som väckte en hel del uppmärksamhet. DN gick i taket, men Per Schlingmann tycker inte att det var konstigt.

– Regeringens hemsida har flera roller. En är att vi har ett ansvar att informera om beslut vi fattar och det är också ett sätt för människor att kunna få information. Det är en väldigt viktig del i det.

Att använda hemsidan blev helt enkelt ett sätt att få ut korrekt information, anser Per Schlingmann,

– Vi agerade transparent genom att lägga ut hela intervjun. Det blir en väg för människor att bilda sig en egen uppfattning.

Han trycker på att öppenhet och transparens är centralt för regeringen. Hemsidan är en möjlighet.

Hur ser du på alla de andra kanaler som öppnats i och med de sociala medierna?

– I grunden tycker jag att hela framväxten av nya medier och nya möjligheter för människor att publicera sig och kommunicera är fantastiskt positiv. Vi är bara i början av den utvecklingen.

I början av ett skifte finns alltid ett stort gap mellan de tekniska möjligheterna och människors beteenden, konstaterar han. Vi har under de senaste valen i Sverige talat om att det ska bli det första internetvalet, teknikvalet, it-valet eller sms-valet.

– Och så blir det inte det. Att det är tekniskt möjligt innebär inte att människor använder det.

Trots att sociala medier och internet alltså inte fått den betydelsen i valen som det talats om är Per Schlingmann övertygad om att de kommer att få en enorm betydelse för politiken. Även här är det just transparensen som är det mest påtagliga resultatet.

– Orättvisor, förhållanden och skeenden uppmärksammas på ett annat sätt än tidigare. De traditionella filtren finns inte. Det skapar också en ny offentlighet – inte minst för politiska företrädare – som också är tuff att hantera i den privata sfären.

Det är här den stora möjligheten för politiken finns – att det är så lätt att publicera gör också att fler kan komma fram. Mediemiljön föder och lockar en annan typ av politiska företrädare än tidigare – personer som tycker om att ha relationer.

Han berättar om hur en bekant för två tre år sedan berättade om hur det hade förändrats att vara med på debattprogram på tv. Förut åkte man dit, var med och åkte hem, förklarade hans bekant. Nu är värdemätaren på hur väl man lyckats i en debatt i stället hur länge man efter programmet sitter på Twitter eller Facebook och för en dialog med dem som tittat.

– Personen som berättade det tyckte att det var fantastiskt att få den möjligheten. Någon gång hade han ägnat ett dygns tid åt dialogen. Jag tror att den typen av företrädare som har en väldigt positiv syn på dialog och relationer kommer att söka sig till politiken i större utsträckning, och också få tillträde till den i större utsträckning.

En annan sida av myntet är att det kan gå alltför fort och lätt att publicera sig.

– Det finns många typer av risker med det också. Det gäller att vara om medveten att det man tecknar ner vid tillfälle A finns för väldigt lång tid framöver. Att kommentera något väldigt tidigt i ett skeende som kan komma att förändras kan te sig väldigt märkligt efteråt. För det är också viktigt att man har ett visst mått av eftertänksamhet, säger han och konstaterar också att det har varit en del uppmärksammade fall kring tidiga kommentarer i sociala medier.

– För oss är det så klart en utmaning att definiera vad som är officiella kommentarer från regeringen och inte. Hur hanterar vi offentlighetsprincipen. Flera traditionella frågor blixtbelyses i det.

Han lyfter fram utrikesdepartementet som ett exempel.

– Från vår horisont har utrikesdepartementet varit fantastiskt duktigt, men också intressant, med närvaro på Twitter och en utrikesminster som är aktiv både på Twitter och i en egen blogg. Det tycker jag är väldigt spännande.

Det har ju funnits en del kritik mot att det inte alltid synkat med de officiella kommentarerna?

– Det är det jag försöker peka på. Det innebär en del utmaningar. Publika institutioner som regeringen kan alltid få kritik. Just snabbheten och att tröskeln är så låg för att tidigt kunna kommunicera där kräver en viss grad av eftertänksamhet.

Per Schlingmann vill inte att någon i regeringen ska känna sig tvingad att vara aktiv i de sociala medierna. Själv har han haft en valblogg och finns på Facebook och Twitter. Olika personer använder sig av olika metoder att nå ut och han påpekar att statsministern exempelvis sätter av en dag i veckan till att resa runt i landet och träffa människor. En del andra kan självklart mötas i sociala medier i stället, poängterar han. I vissa lägen är det tydligt att sociala medier har en överlägsen förmåga att nå ut:

– Ta de traditionella torgmötena. Man går till torget, riggar upp en mikrofon och så frågar en person ut en annan och så lyssnar kanske 50. Om man kan twittra och ha ett par tusen följare så kan man nå väldigt många med en liten insats.

– Det finns en stor potential – men det gäller som alltid att man måste göra sig intressant, bygga sitt eget varumärke. Mediet i sig är ingen quick fix men det skapar nya förutsättningar, nya plattformar.

Trots att han är övertygad om att de nya medierna påverkar politiken anser Per Schlingmann att det som avgör ett val fortfarande är politikens innehåll.

– Man vinner lika lite ett val på internet som med tv-reklam. Man vinner på det man säger.

– Jag är helt övertygad om att det är autenticiteten, att vara sig själv, som är avgörande.

Fakta

Namn: Per Schlingmann.
Yrke: Statssekreterare i Statsrådsberedningen med ansvar för kommunikation.
Ålder: 40 år.
Familj: Fru, två barn.
Bor: Nacka.
Fritidsintressen: Laga mat, läsa.
Gör mig glad: Människor som reser sig efter motgångar.
Gör mig arg: Barn som far illa, våld.
Favoritmat: Skaldjur.
Favoritdryck: Öl.
På nattduksbordet: Just nu Tony Blairs memoarer och Sigrid Combüchens Spill.

... att politiken blir allt mer personberoende:
– Det är en långsiktig utveckling vi har, som delvis är oberoende av att sociala medier växer fram. Människor söker mer sina egna mandat. Utmaningen för partier blir att kombinera människor med egna mandat med att gemensamt kunna fatta beslut.

... om vikten av personliga möten:
– Det är paradoxalt att en konsekvens av att nya medier vuxit fram är att det personliga mötet blivit ännu viktigare. I den senaste valrörelsen var både socialdemokraternas och moderaternas huvudsatsningar att samtala med människor i deras hem.

– Jag tror inte alls att vi kommer att nedprioritera det personliga mötet utan att sociala medier faktiskt bidrar till att människor träffas och kanaliserar en vilja till förändring och delaktighet som gör att vi ser ännu fler politiska möten.

... om hur anhängare kan aktiveras via nätet:
– Där tror jag sociala medier har spelat en roll, och kommer att spela en ännu större roll, genom att aktivera, organisera och vara navet i politiskt kampanjarbete. Det är jag alldeles övertygad om.

– Jag tror också att det går att skapa dialog och relationer på nätet som påverkar människor. Jag tycker det här med Lena Sommestad var spännande. Några som följt henne på nätet agerade också på nätet och skapade sajten Kom igen Lena. Den togs sedan upp av traditionella medier.